Människorna, boendet, staden... allt är fortfarande fantastiskt och jag trivs verkligen. Dock har jag en hel del att klaga på!
Kylan. För att råda bot på det har jag hittills köpt tofflor, en stor filt, en sovsäck, stearinljus, te och en varmvattenpåse. Nu känns det som att jag borde överleva i alla fall. Jag var lycklig igår när vi la oss i en säng med massa filtar och täcken och kollade på film, det var första gången jag inte frös... jag somnade till och med och missade filmen som jag verkligen vill se (The Prestige).
Att vara utan bankomatkort. Det är krångligt, men jag ser det som så att det är bra att jag snålar och är mer ekonomisk - jag lär mig utav det. Jag är ju annars van att ha en lön att röra mig varje månad och bo hemma och på så sätt inte riktigt oroa mig. Nu måste jag verkligen tänka efter... men när mitt kort kommer, då ska jag unna mig något (som shopping eller restaurangbesök), men ska också försöka hålla mitt ekonomiska tänk. Nu vet jag alltså äntligen hur det är att på riktigt vara en fattig student!
Ett hål i väggen. Mitt egna rum är inte så privat längre och det stör mig verkligen. Jag vill inte att någon ska höra mig varje rörelse jag tar eller varje ord jag säger och vice versa, jag vill kunna vara ifred... men det är väl helt enkelt bara att vänja sig!
Studieplanen. Alla mina kurser var godkända, men så kommer jag hit och hör: "Va? Dessa kurser går inte/finns inte." Dessutom finns inte didaktik här (ämnet som intresserar mig mest) och jag måste välja bland lingvistik och litteratur. Hoppas jag kan få mer hjälp imorgon av min kordinator (efter att jag kikat på sociolingvistik-klassen) så att jag kan välja kurser. Hoppas också att mitt universitet därhemma godkänner de kurser jag vill läsa! Är avundsjuk på alla andra här... de får läsa vilka kurser de vill på sina fakultet och dessutom måste de inte ens klara sina kurser för att få behålla sitt Erasmus-stipendium.
Alla i huset pratar inte spanska. Det kommer nytt folk (kul), men de kan inte spanska... och jag vill inte förstöra det här med att vi hela tiden pratar spanska med varandra, det är ju så man förbättras...
Enough about that. Idag var vi en snabbis på universitetet och sedan satt vi på takterassen i solen. Efter siesta-tiden ska vi dra till stan och leta utklädnad till karnevalen. Jag funderar på tusen & en natt-arab-tema. Måste också köpa saker till karnevalen. Tur att de har gratis hemkörning! (Konstant fest i 10 dagar, inte direkt så att vi orkar bära hem alla påsar.)
Åh, nu är jag glad! "Jag vill vara lika brun som dig." hördes tvärs över rummet och redan första dagen tyckte ägaren att jag var brun. Well, jag tappar ju färg eftersom jag aldrig är i solen här och det inte är så varmt, men vänta bara... jag ska bli morena morena morena!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar