Tidigt igårmorse tog jag mig med bussen mot Cádiz. Mådde illa och försökte sova hela resan - trodde att jag både hade feber och magsjuka på g. Fick hoppa av i Algeciras som nog är en av de fulaste städerna här nere och frysa i fyrtiofem minuter innan färden fortsatte. Jag ryckte bara upp mig vid Tarifa där jag såg några snygga surfare och Marocko på andra sidan havet. Eftersom det är så nära fick jag till och med ett "Välkommen till Marocko"-sms på mobilen. Vaknade till en gång och körde förbi en annan sliten stad och tänkte "Fan, om det här är Cádiz så vill jag byta stad", men som tur är fortsatte färden vidare... och tillslut hamnade jag i den mest fantastiska staden jag varit i. Det var love at first sight. Liten, trång, omringad av havet och sliten... som en romantisk spansk film.
Spanjorer är snälla och speciellt gaditanos har det visat sig... jag blev nämligen upplockad vid buss-stationen av den andra Emmas vän och var hur förvånad som helst. Först åkte jag för att ta ut pengar, men kortet krånglde, så jag tog mig till mitt palacio de veedor. Wow... så vackert. Det är gigantiskt och charmigt - det är slitet och man ser att allt detta en gång var jättelyxigt. Dock är det iskallt... det är hela tiden varmare utomhus och Cádiz är mycket, mycket kallare än Málaga. Dagtid går jag med höstjackan i solen och kvällstid ångrar man det eftersom man behöver jackan inomhus.
När jag kom igår träffade jag ägaren och sedan hälsade jag på folket som bor här. Som ett eget mini-Europa med folk från massa länder. Holländska Anne visade mig runt hela Cádiz gamla stad (den dyraste, finaste delen... där även jag bor). Gatorna är smala och går som en labyrint. Havet omringar hela staden. Det är kul när man frågar en gaditano vart något ligger... jag har flera gånger hört: "Oj, det är långt borta! Det tar 10 minuter att gå dit.". Sedan skulle vi handla med en kille från huset och då åt bankomaten upp mitt bankomatkort. Blev superstressad, men jag är van vid att saker och ting går galet till för mig i Spanien så jag bröt i alla fall inte ihop.
På kvällen tog jag först en promenad med den spanska killen som jag lärde känna i Funkan. Han kan svenska så det blev en hel del svenska då - dumt eftersom jag borde ta varje chans till att öva, men jag var så trött så då var det lättare att prata svenska. Såg bland annat när de övade för påsken (som jag ser fram emot att se här), men jag tycker verkligen att musiken de spelar är läskig, som om det är skräckfilmsmusik typ. Jag var helt slut efter min långa dag, men satt ändå uppe sent med Anne, killarna i huset och några tjejkompisar till dem.
Natten var fruktansvärd. Pyjamasbyxor, mjukisbyxor, strumpor, tofflor, linne, t-shirt, kofta, tjocktröja och vinterjacka + lakan och 2 handdukar. Ändå skakade jag av köld så att jag bara kunde sova tre timmar. Jag var faktiskt glad när klockan ringde vid halv åtta imorse så att jag kunde gå ut i "värmen" (det var väl 8 grader ute, men det var betydligt varmare ute än inne).
Virrade runt i labyriten letandes efter den ena plazan efter den andra. Alla är så trevliga, så fort man frågar om vägen erbjuder de sig en att följa med en... tack vare Western Union (bless him som startade företaget) kunde pappa skicka mig pengar. Jobbigt, krångligt och onödigt... men tror detta redan lärt mig en läxa: värdet av pengar. Efter det gick jag för att registrera mig på universitetet. För att vara ärlig är jag förvånad över hur lätt allt går här. Man blir inte skickad fram och tillbaka mellan massa folk som inte orkar jobba (som i Fuengirola), utan allt är jättebra ordnat och alla gör sitt yttersta för att hjälpa en. Träffade en rumänsk tjej vid universitetet och vi promenerade runt hela staden och åt lunch i hennes lägenhet. Spontant och roligt, även om det känns lite knäppt eftersom man aldrig skulle göra så i Sverige. Träffade också hennes spanska rumskompisar. Förresten tycker jag inte alls att de pratar svårt här och det säger nog hur van jag blivit med spanskan. Det känns också bra att prata spanska även om jag ibland hör hur lustigt det låter, men det är skönt att vi pratar spanska hela tiden och inte engelska.
Nu är jag skittrött eftersom jag promenerat så mycket och jag ligger och funderar på hur jag ska klara mig utan ett täcke. Jag tänkte seriöst gå upp i natt och dricka massa vin för att hålla värmen, men det känns inte riktigt som att jag vill få alkoholistproblem på grund av köldskador... dock verkar ingen veta vart fan man kan köpa ett täcke? 100 euro på Zara Home är ju lååångt över min budget... jag vill typ hyra bil och dra till IKEA i Málaga och köpa femton täcken så jag slipper frysa.
Ikväll är planen utgång. Hoppas på massa bra musik, glada gaditanos och Erasmus-estudiantes... och såklart, värmande vin.
Sitter i mitt rum nu och mina händer är stela och blåa av köld. Jag har så ont i fötterna och borde prioritera siesta framför täck-jakt... men det här är fan fruktansvärt. Jag blir i alla fall glad så fort jag stiger ut på gatorna... jag tror inte jag kunde hamnat i en bättre stad än detta! Jag är fullkomligt kär i den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar