lördag 30 juni 2012

Sista animal-lördagen

Har man festat sig igenom fem månader tillsammans är det inte frågan om man är peppad för fest eller inte. Det är bara att klistra på leendet och köra! Kan inte fatta att det är vår sista lördag tillsammans. Är i alla fall tacksam över den tid vi haft och hoppas vi får en rolig sista lördag ihop! Dagen har i alla fall varit skön, den spenderades i de gigantiska vågorna. Jag bara skrattar och njuter i havet. Finns inget roligare! Ha en härlig kväll alla, god natt

Sikta mot månen så hamnar du åtminstone bland stjärnorna

Alla här nere gaddar sig vilket gör mig extra sugen på en tredje tatuering, även om jag såklart inte gör den här nere. Jag älskar Victoria Beckhams nacktatuering som är skriven på hebreiska och vill ha en liknande fast på arabiska. Den här idén har jag haft i flera år, det är bara det att jag aldrig hittat någon mening som känns rätt. Drömmar och frihet är viktigt för mig... och månen i sig älskar jag, men den är för ful enligt min mening för att hamna på min kropp. Vore det fint att skriva "sikta mot månen så hamnar du åtminstone bland stjärnorna"? Jag skulle kunna fråga arabiskalärarna här på fakulteten hur det skrivs, för jag litar inte alls på google translate. Här kommer tre varianter som google translate tagit fram (från spanska/svenska/engelska). Varför jag inte litar på google translate? Skriver jag meningen på spanska ("apunta a la luna si fallas al menos estaras entre las estrellas") blir den finska översättningen: "Ammu ja kuun jos unohdat ainakin voit olla yksi tähdet". Det blir ju hur tokigt som helst! Men kolla, visst är arabiska tecken vackra? Och visst är Victoria Beckhams tatuering skitsnygg?



تبادل لاطلاق النار على القمر إذا كنت أفتقد على الأقل عليك أن تكون بين النجوم
تبادل لاطلاق النار على القمر سوف ينتهي على الأقل بين النجوم
تبادل لاطلاق النار على القمر وإذا كنت تفوت عليك أحداث الهبوط بين النجوم

fredag 29 juni 2012

Min fredag

Inte nog med att det blev ett suspendido idag, tydligen skall en faktura på 1940kr komma också... flygbiljetten från förra årets resa till Murcia ska betalas. GU i all ära i jämförelse med UCA, men nog har de sin beskärda del av inkompetenta nötter där också. Cirka 14 månader efter att resan köpts och genomförts ska vi betala biljetterna. Kul att det kommer som en boom nu när jag varit utan inkomst i ett halvår.

Jag har tyvärr inte heller turen att vara utan fönsterkamrat. I helgen kommer jag att dela fönstret med en spanjorska, sedan flyttar Megan in i rummet bredvid. Tur att det är Megan i alla fall! :)

Hade en fantastisk dag på stranden. Det var varmt, men inte så att man svettades och dog. Vågorna var höga och riktigt roliga. Jag tänker ofta på mamma i vågorna och det är nog det jag bäst minns från vår resa 2001 till Lloret de Mar (Costa Brava, Katalonien, Spanien)... de höga vågorna som mamma lekte i och jag som grät. Nu elva år senare är det jag som är bland dem som leker. Älskar att fånga vågorna (som surfare gör) och flyga med några meter. Det var också roligt sällskap, vi var väl runt tretton personer. Jag, Anne, Erwan och så blandat folk - mest från el hospital de las mujeres (om någon klampar in här nu så talar jag inte om ett kvinnosjukhus utan om ett studentresiden). Fick prata svenska också med en kille som kunde sex språk (dvs han kunde hänga med i allas samtal, galet!).

Ikväll har jag handlat. Grönsaker och massa chorizo och pavo (kalkon). När jag kom hem fick jag ett samtal från Lilli, bästa tjejen i hela världen! Blev så glad. Önskar att hon förstår hur underbar liten tjej hon är! Det är kul att höra att hon längtar efter att jag ska komma hem. :)

Nu ska jag ta en siesta (trots att det blev över tolv timmars sömn i natt) och ikväll blir det utgång. Hoppas inte att jag hamnar med huvudet i ishinken, men hoppas på en fantastiskt rolig helg eftersom det är mångas sista helg här. Imorgon blir det troligtvis också utflykt till ett vattenland. :)

Suspendido

Español de América. Tentaresultat: suspendido, 3. Jag gick inte iväg till universitetet för att kolla, men när min kurskamrat/sambo kom hem såg jag det på henne. Jag pluggade till tentan och kan faktiskt inte se hur jag skulle gjort för att få bättre. Hon hade också pluggat bra och fick en 5:a, gränsen för godkänt. Av 10. Det var en riktigt svår tenta... blir i alla fall väldigt ledsen. Ska kolla om jag på något sätt kan lyckas få en 5:a i alla fall. Jag har ju gjort extraarbeten plus två reseñas... hmm... tråkigt!

En roligare nyhet är att jag fick 9 (sobresaliente) i sociolingüístícan. Gött!

Nu ska jag till stranden med El Rey och glömma skolan för en stund...

torsdag 28 juni 2012

El Palacio de Veedor

Kärlek. Glädje. Tacksamhet. Vänskap. Familj. Mini-Europa.

Låt mig stolt presentera: min palacio-familj. Nio av mina tio sambos. Iosune från Baskien (Spanien), Uwe från Tyskland, Giulia från Italien, Jana och Robi från Tyskland, Anne från Holland, jag, Megan från USA, Luca från Italien och Erwan från Frankrike. Baskiska rastafarin Ángel som bott i tornet fattas, men han höll sig ändå bara till i tornet så detta är min palacio-familj. Jag har så vackra minnen och kommer alltid se dessa som mer än bara vänner. På fem månader har de blivit min familj. Åh, jag blir så lycklig av bara tanken... ett tips till alla som ska till Cádiz och som är sociala och glada: kolla upp möjligheten att bo i El Palacio de Veedor (sök Palacio Veedor på Facebook). När palatset är tomt på folk, då saknar man dem som inte är där. Tittar på bilden igen... och bara ler.

Hasta luego

Ios åkte precis. Jävla vätskebrist och tillråga på allt gråter jag! Det är inget adios utan ett hasta luego... <3 :'( ps. Ring inte, har ingen mobil


onsdag 27 juni 2012

Despedidas

Lyckades sova en halvtimme som siesta. Jag är verkligen helt slut! Passar olägligt just nu när jag vet att det i princip kommer att vara fest 24/7 fram till den 5 juli. Vad är det som firas? Avskedsfester hålls; men vi firar såklart inte att vi skiljs åt utan vi firar den tid vi haft tillsammans och vi vill avsluta på topp. Hade varit glad om min kropp kunnat stötta mig i detta så jag fått vara mitt allra piggaste och gladaste jag! Idag åt vi tapas vid Plaza Mentidero och ikväll blir det en gemensam middag kring midnatt för alla i palaciot samt några extra. Först ut att lämna oss är två från Baskien som av en slump tar samma flyg imorgon. En av dem är alltså Ios vilket känns riktigt tråkigt. All good things comes to an end och den månad som kvarstår för mig ska jag göra mitt bästa för att njuta till fullo av tillvaron i mitt älskade Andalucía. Är det någon som läser detta och funderar på att åka som Erasmus... Sluta fundera och skicka in din ansökan istället! Erasmus är något av det absolut bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag har fått fina upplevelser och lärt känna människor från hela världen samtidigt som min spanska förbättrats. Visste ni förresten att Ios ofta säger att jag är den invandrare som hon mött som har bäst spanska? Uttal, grammatik, flyt... Det gör mig glad. Jag gör också mina fel, men jag är säker på att jag blir en fantastisk spanskalärare!

Conil de la Frontera

Ligger här i min säng svettig och med en värkande kropp. Jag har ont av trötthet - i natt till exempel sov jag fyra timmar. Det är för varmt för att jag ska kunna sova. Det här är första året jag tycker värme kan vara jobbigt. Jag älskar när det är varmt och man är varm i skuggan och när det är varmt på nätterna, men det finns ändå en gräns... när man är blöt av svett är det inte skönt, bara obehagligt. Nåväl, vinden från Afrika är här så kanske går temperaturen ner några grader snart. Och visst föredrar jag spansk hetta framför svenskt sommarregn ;)

I måndags skrev jag att jag var för trött för stranden... tio minuter senare drog jag dit med Iosune. Trots att jag tycker sand är äckligt så är stranden, helst i havet, en av de platser på jorden där jag trivs som allra bäst. Andra njuter av skogspromenader, jag av att pressa på stranden och leka i vågorna! Vattnet var dock vidrigt kallt. På kvällen blev det en promenad med Ios och Luca och vi hamnade på en härlig bar i La Viña (La Isleta) och käkade tapas. Där har de prisvärda, stora och riktigt goda tapas. Man blir mätt på bara en! På natten hängde jag med Giulia på Woodstock. Vi pratade politik (!) och hade en trevlig kväll. Älskar mitt lilla gäng - för vi kan prata massa strunt i evigheter, men också ha djupa och allvarliga diskussioner. Det märks att jag är med folk som pluggar på universitet, men samtidigt som vill njuta av livet och ha kul!

Igår åkte jag till Conil de la Frontera med Iosune, Megan, Robi, Anne och Jana. Det var en molnig dag och ingen tror på mig när jag säger att man bränner sig som mest då solen inte syns - men det fick alla bevis på igår. Vi såg inte solen en enda gång, men trots att vi skyddade oss brände vi oss. Det var fruktansvärt blåsigt, vi fick flytta på oss på stranden, men det var härligt eftersom det annars skulle varit för  varmt (det var närmare 45 grader igår). Giulia och jag var ju i Conil en kväll med ESN, men nu var det gött att hänga på stranden. Det är en fantastiskt vacker strand, lååååång, längre bort finns vackra klippor och sedan är Conil en vacker vit stad. Det syns tyvärr inte så bra på mina bilder. Förutom att vattnet var "vanligt" så är Conil en av de finaste stränder jag besökt! Staden är dock väldigt turistanpassad, men jag gillar ju det ;) Dock åt jag mitt livs sämsta tapas där. Dyrt, litet och äckligt... stackars turister som tror att DET är tapas. Fy!

På kvällen väl hemma igen gick trion (jag + Giu + Ios) ut med Ios vänner. Kan inte fatta att Ios åker imorgon. Det är så sorgligt med alla hej då:n!

Nu är jag förresten glad för tvättmaskinen funkar och jag måste tvätta fyra maskiner idag och maskin 1 är i. Ska bli skönt att få rena kläder!

Ha en fin dag alla! Jag hoppas jag kan sova lite och ikväll blir det la despedida de Ios :'( Puss!

måndag 25 juni 2012

33 grader

Det är molnigt ute, men på ett sådant sätt att ljuset sticker en i ögonen för att himlen är klarvit på något sätt. Och det är fuktigt och svettigt, klibbigt och äckligt... 33grader varmt. Och imorgon sägs det gå upp mot 40 för de afrikanska vindarna är här. Är trött och hängig så ligger bara i mitt rum och svettas. Efter flera somrar i Spanien får jag fortfarande dåligt samvete om jag inte är utomhus eller går till stranden varje dag... Och jag älskar värmen, men jag kan också med att säga att vissa temperaturer inte är härliga. Hade gärna skänkt ett par av graderna till er i Göteborg!

San Juan

San Juan är fortfarande... San Juan. Jag sprudlade av glädje medan jag fixade mig festfin (dagen till ära hade jag haft fläta så jag hade vågigt hår). Vi såg fyrverkerierna vid midnatt från takterrassen och sedan traskade vi iväg till stranden som var fullproppad med folk. Det var en fantastisk kväll i ett fantastiskt sällskap! Efter några timmar där fortsatte färden till La Punta och även där var det roligt. Är så nöjd att San Juan fortfarande kändes som en San Juan! Solen hade stigit upp sedan länge när palacioborna traskade hem. "Där är en sambo...där är en annan" räknade en kompis för en bekant. Pekar man på fem-sex personer som går i olika riktningar låter det nog konstigt, men vi är ju många här! Apropå många vaknade vi upp och mådde som vi förtjänade igår och märkte en ny kvinna i huset. Vi fattade ingenting, men tydligen bor hon här. Hon säger inte ett ord och låser in sig på rummet. Undrar hur länge hon varit här? Och vad gör sådana människor i residencias? Jag låste ute mig själv på San Juan... Vaknade upp hos Giulia och hittade nycklarna först igårkväll när en annan kompis steg upp och jag såg nycklarna lysa ur hans rum. Igår gjorde vi ingenting förutom art vi tjejer satt någon timme på Plaza Mentideros bar dit vi alltid går. Idag vaknade jag återigen upp krasslig så dagen spenderas nog i sängen för att bli frisk... Vi sjöng förresten massa jullåtar på San Juan. Tänk att om ett halvår är det dagen efter julafton. Galet va?


lördag 23 juni 2012

En midsommar att minnas

Tiden kring midsommar & San Juan brukar vara minnesvärd och det kan definitivt sägas om gårdagen (San Juan vet jag inte eftersom det är ikväll). Giulia kom in till mig när hon vaknat och så drog vi till hennes rum och en efter en kom animalesen dit allteftersom de vaknade. Vi alla var så glada, skrattade... och alla sa att det var bästa dagen någonsin i palatset. Det strålade av glädje i mig av att se dessa fyra av mina vänner. Jag är rädd för att tiden rinner iväg så himla fort... och när jag hör en av låtarna som är populär här får mig att vilja gråta: "And now you're just somebody that I used to know". Jag vill inte att det ska bli så mellan oss! Varför är världen så stor? :'(

Klockan fem började festen i palatset och klockan sju steg vi ombord på en båt hyrd av ESN (i storlek med färjorna som går i Göteborgs skärgård) för båtfest kring vår vackra ö i Atlanten. Det var riktigt roligt och vad som var ännu bättre var att en kameraman var där och filmade allt. Alla delades upp i sina länder och så sa de: "Du är svensk, stå där" och jag hann inte ens öppna min mun för att beklaga mig över att jag var enda svensken innan några italienare drog tag i mig: "Kom, du är ju italienare!". Sjöng och skrek med i de stycken jag kunde, men mest stod jag där och hoppade och nynnade glatt med. Det var en riktigt härlig stämning!

När vi klev av båten gick färden till palatset där vi var framme runt elva. Tanken var att fortsätta festandet, men folk skulle ta "siestas" och medan jag låg på soffan började jag känna mig alltmer utslagen. Kroppen och huvudet började värka och jag insåg - jag hade haft en härlig dag, men skulle jag gått ut igår skulle kroppen sagt ifrån och jag skulle definitivt vara riktigt dålig idag.

Nu är jag halvkrass, men det är bara att vila ut inför ikväll för jag vill se vad Cádiz har att erbjuda en San Juan som denna. :) Tyvärr blir det inga kransar, det är jag för trött för att göra! Ler dock stort av alla vackra bilder som poppar upp på Facebook, det är så vackert med midsommarkransar... :)

fredag 22 juni 2012

Glad midsommar!

Tack vare en spårad utgång vaknade jag upp frisk idag (alkohol antingen förvärrar när man är sjuk eller gör en frisk - denna gång blev jag frisk). Hoppas ni får en fantastisk midsommar! :)

Själv ska jag ut och åka båt runt min fantastiska Atlant-ö med alla andra Erasmus... kommer bli fab hoppas jag! Imorgon är San Juan. Är så lycklig att jag är här nu för det är min favorithögtid, även om jag misstänker att Cádiz-firandet blir betydligt lugnare än Bikini Beach 2009 & 2010. Åh bästa! <3 Orkar vi gör vi midsommarkransar till morgondagen ;)

Borde duscha nu, känner mig så ofräsch... tycker dock att det är dags för de andra att kliva upp, jag har redan väntat i fyra timmar.

GLAD MIDSOMMAR!

torsdag 21 juni 2012

Äckliga killar

Jag var som sagt trött och hängig igår, men innan huvudvärken verkligen slog till följde jag med tjejerna till en liten trevlig rockbar som vi råkade hitta - trötta på alla dansiga barer Cádiz gamla del har att erbjuda. Väl där tog jag visserligen en clara - dvs. en öl med fanta lemon (som tinto de verano: rött vin med fanta lemon), men när ett gäng ofräscha killar kom och ville bjuda oss alla på varsin chupito var jag inte alls sugen på att dricka. Det andra drack jag av sociala skäl, men jag var inte ute för att festa. Men okej, sa en av mina vänner. Hon var festsugen och visst ville hon ha en gratis shot, men jag kunde inte låta bli att fråga killarna: "Vad var det för chupito?" Svaret fick mig att sätta min öl i halsen. Asbinth.

Vilka ocharmiga, äckliga killar! Ska man bjuda på shot kan man väl bjuda på något "normalt"? Det är mycket alkohol nog som det är! De framstod redan som ofräscha, men inte föll de mig i bättre dager när de ville bjuda på 80-90% sprit. Usch för sådana killar!

Festregel #1 till alla killar på min blogg: bjud inte okända tjejer på absinth! Ni kommer bara att bli betraktade som jävligt äckliga typer.

Förändrad livsstil

I början av veckan stånkade vi oss upp för de tre våningarna och när vi väl var uppe med matkassarna pustade vi lättat ut. Som att wow, där var dagens motion utförd. Samtidigt såg jag tyskarna glatt slänga på sig träningskläderna, ta vattenflaskan och sticka ut för att gymma/springa. Känslan som jag hade de tre gånger jag själv sprang i början av min tid här vällde över mig... och jag undrade: varför rör inte jag också på mig? Bara denna vecka har det blivit tre springturer. Jag har peppat mig själv med glada tankar och med bilden av en glad tjej som stoppar upp utanför huset efter en joggingrunda och då har jag också lyckats vara ute på min halvtimmesrunda.

En naturlig del är också att man vill ändra om sin kost. Dels för att man börjar röra på sig; men också för att man får en chock varje gång man ser sin ölmage. Japp, det jag har är väl om inte annat en ölkagge! Efter så många månader med mycket alkohol, massa pasta och vitt bröd kände jag att det faktiskt fick räcka. Och så kom jag att tänka på LCHF. Folk säger att det är gott, enkelt, mättande... och bra för vikten. Så jag bestämde mig för att prova. Pasta älskar jag, men här har jag nästan förätit mig på det, så det kan jag väl äta någon gång då och då! Det spanska vita brödet kan jag utan problem skippa. Det är så fruktansvärt äckligt och jag har bara köpt det för att det är enkelt att äta och jag är van vid att äta bröd.

Så de senaste dagarna har gått bra; kostmässigt och träningsmässigt. Vad händer då? BOOM. Jag blir sjuk. Förkyld som ett as, ont i kroppen och ett huvud som exploderar. Jag är varm i huvudet, medan alla andra säger att jag är varm utanpå. Redan igår undrade alla varför jag var så tyst och orkeslös... idag kom svaret. Jag är sjuk.

Jag som hade velat gå ut och springa idag igen så att jag börjar orka mer. Det vore nice att ha en bra grundkondition innan sommarvärmen slår på hårt och innan jag är i det svenska dåliga vädret där jag säkert inte kommer att ha lust att springa ute, men där jag får försöka hitta på något annat.

Jag som hade velat hålla min LCHF-kost. Jag åt en omelett (2 ägg, några kalkonskivor, en liten broccolibit, rödlök & creme fraiche) till frukost, men jag är redan hungrig. Helst av allt vill jag springa till gotteförrådet och äta upp det som är kvar av vad mamma skickade (inte mycket: ett paket kakor och en påse bilar). Fast vill jag äta upp det i ett svagt moment? Är det inte bättre att spara det?

Ni kan väl försöka hålla min motivation uppe? Peppa mig till att fortsätta förbättra konditionen? Plus jag vill gärna ha Katrin Zytomierskas bok om LCHF. Jag ska söka upp billigaste alternativet och se om jag ska köpa den.


Krya på mig till mig själv och heja heja, don't give upp!

onsdag 20 juni 2012

Springning och strandhäng

Igår när grupparbetet skrevs klart var det inte jättevarmt ute (lite under 25) så jag drog ut på en löptur vid tretiden. Det är inte så jobbigt som man kan tro, det är ju inga backar och tar man det lugnt så klarar man det. Det är bara att snöra på sig skorna och dra iväg. Känner mig duktig när jag gör det, hoppas på att sova lite nu och ikväll hoppas jag snöra på mig springskorna igen. :)

Eftersom jag bara har fyrtio dagar kvar (VARFÖR måste jag plåga mig med att räkna?) ville jag njuta för fullo av dagen så tillbringade fyra timmar på stranden, varav lite mer än en timme var med sällskap. Det var en underbar dag på vackra Caleta-stranden. Det var lagom varmt i luften (helgen sägs bli fruktansvärt varm för Afrikavinden är på väg), vattnet var lika klart och vackert som vanligt och dessutom var det varmt (är det inte svårt att tänka sig Atlanten-vatten som riktigt varmt?) och det blåste inte sand överallt och det var inte på tok för mycket folk. Riktigt härlig dag. :)

Älskade, älskade Cádiz... nu ska jag ta mig en liten siesta!

Sverige-Frankrike 2-0

WOOHOOOO! Vilken glädje det var att gå runt som svensk här igår :D

Före matchen målade Erwan en batman/zorro-inspirerad Frankrike-flagga på sitt ansikte medan han sedan täckte hela mitt ansikte med en Sverige-flagga. Det var helt seriöst svårt att känna igen mig! Ios och Megan gjorde också varsin liten Sverige-flagga för att sympatisera med mig. Så drog alla vi + de två övriga animalesen till Woodstock för att se EM-matchen Sverige-Frankrike. Det var fuuuuullt med fransmän och så var det en enda svensk - jag. Inte ens jag trodde att Sverige (som förlorat varje match) skulle vinna mot Frankrike (som låg bäst till). Vilken glädje, jag skrek och hoppade när Zlatan gjorde första målet. Japp, i stora matcher kan jag vara helt inne i fotboll... rolig känsla. Lika stort glädjerus fick jag under andra målet då fransmännen började storma ut. ÅÅÅÅH vad skönt det var! Nu kunde jag "ta dem i röven" (tomar por el culo), dvs. jävlas med dem. Det spelar ingen roll att Sverige åkte ur EM (även om det såklart var synd), men vi gjorde en riktigt fin match mot Frankrike. Förresten måste jag säga att Martin Olsson (nummer 5 är han va?) är Svenska landslagets ögongodis, ñamñam!

Efteråt gick jag och Ios till någon random bar, innan det blev en sväng hem och sedan ut en stund igen. Då hade de andra övertygat mig om att tvätta ansiktet, men istället hade jag fått färgen i håret.... HEJA SVERIGE FAN VAD BRA VI ÄR!

Grupparbetet

Hej säger jag från min sandiga säng medan ögonen sakta sjunker ihop för att jag allra helst skulle behöva sova!

Igår skrev vi klart grupparbetet i sociolingvistiken. Jag är supernöjd över resultatet, även om jag hade kunnat se att mer gjordes i analysen/slutsatsen. Jag kan tänka mig att det inte alla gånger är så lätt att samarbeta med en perfektionist/blivande lärare/språknörd/som hatar att göra grupparbeten... men åh jag var så irriterad igår! Ett akademiskt arbete SKA ha referenser. Ett akademiskt arbete SKA ha sidhänvisningar. Om jag dessutom påpekar det tio miljoner gånger... är det så svårt att förstå? Och om du ni vill skriva min del (som jag har hämtat fakta till och skrivit analysförslag till)... ja, men gör det, men ta då med det viktiga och bidra med något... renskriv inte bara mindre än hälften och radera allt som har med analys att göra. Jag har svårt att lita på andra (undrar om jag skulle vara en dålig chef? Jag skulle kanske hellre göra allt själv än lita på andras förmågor... fast visserligen, jag skulle anställa kompetenta människor), så jag hade sparat allt jag skrev och så skrev jag om allt. Jag vägrar sätta mitt namn på ett arbete som jag inte är nöjd med!

Vi ska lämna in den imorgon. Aaaaallt är klart. Jag ska bara på en tutoría i litteraturen om det finns tid och så ska jag jaga efter alla möjliga papper som kan tänkas behövas.

måndag 18 juni 2012

Förebilder

Inspiration. Drömmar. Frihet. Det är tre av de vackraste svenska orden jag vet! Vad inspirerar mig? Vad drömmer jag om? Vad är frihet för mig? Det är frågor jag älskar att tänka på.

Vad inspirerar mig? Drivna goda människor och resor till nya platser. Vad drömmer jag om? Att få vara med människor jag tycker om på platser jag tycker om, att göra saker jag gillar och trivas med mig själv. Vad är frihet för mig? Att känna att världen ligger för mina fötter, att få göra medvetna val med mitt eget hjärta, att känna att jag kan prova på saker... och att känna att jag alltid har någon där för mig (som mamma - alla borde ha en mamma som min).

Jag ville egentligen inte skriva om detta, utan om mina förebilder. Vad är en förebild för mig? Någon som har egenskaper eller som gör saker som jag själv inspireras av. Jag har länge funderat på vilka som är mina förebilder. Ska jag nämna tre är alla kvinnliga och alla är svenska.

Carolina Gynning. Hon känns som frihet för mig. Lagom galen, drömmande... men tycks också ha funnit balans och bildat familj. Hon är fantastiskt cool! Jag är ledsen att hon aldrig var på sin utställning i Göteborg medan jag och Mari var där. Det hade varit lika kul att se henne som hennes tavlor! Och fortsätter hon måla och gör något som jag gillar så ska jag definitivt ha en av hennes litografier på min vägg. Läs hennes blogg här.

Blondinbella. Ung företagare som lever för att peppa andra tjejer. Dessutom unnar hon sig lyx! Önskar att jag kunde vara en idéspruta som henne. Att starta företag är coolt! Läs hennes blogg här.

Elaine Eksvärd. Bloggande retorikkonsult. Jag skulle gärna se en av hennes föreläsningar som heter "Snacka snyggt - konsten att få folk att lyssna". Hon verkar så snäll, klok och balanserad. Verkar tänka kloka saker, verkar motiverad och hjälper andra... och verkar inte slösa tid på energislukare. Hon skrev något klokt häromdagen om att hon inte lägger tid på att reparera dåliga relationer. Klokt, tycker jag. Läs hennes blogg här.

Jag drömmer också om att bli min egen förebild och på många sätt vågar jag tycka att jag är det. Jag är driven (jag pluggar och har jobbat sedan jag var femton år, alltså i sju år). Om jag drömmer om att göra någonting så gör jag det (flyttar till Spanien). Jag tycker förresten att det är ganska coolt att jag vågar plugga till spanska och engelskalärare (visst är det galet, men jag längtar lite till att börja med engelskan) för jag har ju inget av det som modersmål. Jag gör saker jag tycker är roliga, men jag vågar också stå på mig själv och säga nej. Sedan har jag saker jag kan jobba med jag också. Jag kan bli bättre på att städa, tänka mindre på mig själv och sluta tro att jag är världens mittpunkt och så kan jag bli modigare på att säga vad jag känner.

Nu gjorde Spanien mål (1-0) mot Kroatien och det är två minuter kvar. Istället för att sitta kvar i palaciot blir det nog en sväng på gatorna! Kan Cádiz festa tro? (Vill dock hem tidigt, vill bara se om de firar...)

Tara på besök

Åh vilken toppenhelg det varit! <3

Skrev min sista tenta (vill hela tiden skriva examen som det heter på spanska...) i fredags. Vi hade två timmar att skriva en tenta med fyra frågor. Av cirka 50 pers var jag den första att gå ut efter första timmen. Jag kände mig missnöjd. Jag hade pluggat, men det gick inte alls bra. Jag hoppas det räcker för ett godkänt i alla fall... :/ Mindre tur hade en av mina vänner som trodde att hans tenta var klockan 4, men den var 8 så han missade den. Större tur hade en annan som gick till tentan och möttes av en lärare med sträng blick. "Har du pluggat ordentligt?" frågade läraren argt. "Jaa, såklart..." svarade hon rädd (och det var lögn). "Bra, då är du godkänd." sa läraren och så fick hon åka hem. Spanien, Spanien, Spanien...

Efteråt blev det en snabb strandtur innan jag gick upp och mötte världens bästa islänning på buss-stationen. Tara skulle spendera ett dygn i Cádiz! Det var ganska roligt att förklara hur vi blivit vänner, när alla frågade... ingen hade nog för tre år sedan (vi har varit vänner i två) kunnat tro att vi två skulle vara vänner! ;)

Vi gick till stranden och på kvällen blev det tapas med Ios, Giu, Megan och Robi på Plaza Mentidero. Mysigt! På kvällen blev det utgång. Fransmännen firade sin fotbollsvinst hos oss och det var en riktigt rolig kväll. Det var kul att visa Tara hur en palacio-natt går till och det var roligt att se att hon också älskade det! Vi hann inte med barerna, men såklart blev det La Punta och vi gick även till Imagina. De tar ofta betalt och ursäkta, jag har bott i Spanien för länge för att känna att jag ska gå in dit och betala... Det är i alla fall ett riktigt coolt och bra uteställe, jag älskar det. Stället, musiken, den öppna natthimlen. Fantastisk plats! Väl hemma igen fortsatte festen en stund på morgonen...

På lördagen vaknade jag lite ledsen för att Tara skulle åka, men så pallrade vi iväg med Luca till katedralen för att äta frukost på 100 Montaditos (stället dit jag tog pappa och Esko och som sedan blev deras "stammisställe" om man nu kan skaffa sig ett sådant på två dagar!). Tara fick se hela mitt vackra Cádiz för efteråt tog vi två en promenad och åt en yoghurtglass. Och det bästa... hon bestämde sig för att stanna kvar ännu en natt! :)

Det var en tjejs fiesta de despedida (avskedsfest) på kvällen så vi gick dit. Massa folk (framförallt italienare) på en takterass på huvudgatan. Tyvärr syns få stjärnor och månen syns sällan i Andalusien på nätterna... så det var väldigt mörkt, men väldigt kul. Det var en rolig natt och sedan sov vi i princip tills det var dags för Taras buss att åka. Det var jättejättekul med besök och kul att hon stannade en natt extra. :)

Jag är såååå hungrig nu. Igår sov jag tidigt och idag har jag skrivit på grupparbetet (som vi planerat att lämna in imorgon - sedan är vi helt klara). Det går ganska bra, men jag tycker fortfarande inte om grupparbeten. Sedan gick jag till affärerna och köpte flip flops för mina är helt utslitna. Nu är det dags för mat! Minst en timme innan ruschen i köket börjar, men idag är jag som sagt hungrig... får se vad det blir för roligt idag. Orkar jag blir det en promenad senare, annars ska jag bara läsa min Cosmopolitan och ha en kväll för mig själv.

Puss!

fredag 15 juni 2012

Ett liv i frihet

Hela gårdagen ägnades åt plugg och på kvällen när vi satt på Woodstock och kollade på Tyskland-Holland kände jag att jag ville bada. "Bada?" frågade tjejerna glatt och en stund senare befann vi oss vid ett mörkt, folktomt La Caleta. Det var som i en film och vi hade filmmusik också kan man säga haha, då det övas för processionerna i närheten (det är förresten processioner jämt här! Oftast barn som går runt... jag såg en senast igår och det händer minst ett par gånger i månaden, galet!). Musiken är "stämningsfull" enligt vissa, "skitläskig" enligt mig. Det var i alla fall en helt magisk kväll som jag hoppas att jag minns forever. Vattnet var också varmare än vanligt (vattnet är varmt vid La Caleta). Efteråt kände vi för att göra något annorlunda, så istället för att ta på oss kläderna gick vi hem med handdukarna omkring oss. Bara för att göra det extra knäppt tog vi varsinn öl vid Plaza Mentidero. Folk skrattade gott när de såg tre tjejer i bikini och handdukar gå omkring på kvällen. Därefter var det hem och duscha och så ut igen. Det blev en toppenkväll. Bästa stunden för mig (och tjejerna håller åtminstone med) är alltid innan vi går ut och när vi hänger i palatset samt när vi kommer hem igen om vi sitter kvar och pratar. Igår blev det glada skratt och fotmassage - ja, inte av mig förstås!

Magkänslan redan innan gårdagens utgång var att jag skulle vakna upp trött idag. Jag hade helt rätt så istället för intensivt tentapluggande (jag tror ändå inte att jag hade pluggat idag) så drog jag två timmar till La Caleta med Jana och Aimée. Jag hade inget solskydd och var uppvänd nästan hela tiden, så idag är jag småröd i ansiktet.

Nu på kvällen såg jag faktiskt inte Spanien-Irland, men det var inte svårt att höra när Spaniens fyra mål gjordes. Hela Cádiz skrek i kör. Mysigt, tycker jag. :)

Jag var faktiskt på löptur idag, precis som i förrgår. Det är så vacker utsikt, så det var bara härligt och så är man ju så nöjd efteråt. Man klarar mer än vad man tror! Löpning är mentalt. Jag hoppas att jag går ut fler gånger så det inte var typ en engångsgrej.

Har lite ont i magen nu. Dels är jag nervös inför tentan och dels har jag ätit annorlunda kost idag. Jag tycker magen sväller upp av pasta och vitt bröd, men det finns inte så många alternativ, så jag googlade LCHF (Low Carb High Fat) för att få lite inspiration. Jag tror magen känner av att den mest fått i sig fett, för jag tycker inte fet mat är speciellt gott utan jag blir mest äcklad. Dock ska jag se om denna typ av kost kan vara någonting för mig. Ikväll blev det till exempel currystekt kyckling med lök, ost och en smaksatt mjukost. Gott, men... väldigt fett.

Nu ska jag sova, klockan tolv imorgon är det dags för tredje tentan i Español de América. Håll tummarna för mig! Jag ska göra mitt bästa. :) Tänkte plugga lite imorgon och försöka pränta in mer och så får jag hoppas på att det räcker. Har jag tur hinner jag också gå på en litteratur-tutoría så att jag förhoppningsvis är helt klar med kursen. Sedan hoppas jag på finbesök!

God natt-kramar till er alla!

torsdag 14 juni 2012

Betyg: Notable

Yee! Loggade in på UCA:s Campus Virtual för att se om betyget från tentan som skrevs för två veckor sedan kommit. Det hade det! Jag fick en 8 "notable" (anmärkningsvärt, typ). Betygen här ligger som sagt mellan 0-10 där 5-10 är godkänt och en 8 är riktigt bra. Jag tror att när det översätts till svenska betyg kan en 8 bli ett VG. Dock är det bara tentabetyget, vi gjorde en inlämning också. Räknar dock med att få samma kursbetyg som tentabetyg. Två av fyra kurser avklarade alltså! Härligt :)

onsdag 13 juni 2012

Blandat.

Gårdagen var lite annorlunda, men toppen på alla sätt och vis! Det började dock i ett väldigt lugnt och folktomt palats. Alltså, att bo med elva personer gör inte att man vill vara ensam utan snarare tvärtom... när man är ensam saknar man genast de andra. Pluggade i biblioteket en stund och sedan kom jag hem. Väl där fick jag hjälpa en kille med att klippa hans hår (dock gjorde han det mesta själv eftersom varken han eller jag litade på mina frisörkunskaper) och sedan satt jag i vardagsrummet med en fyraårig liten grabb och "pluggade". När han sprang iväg till sin mamma och gav en teckning och de skulle gå kom han tillbaka och sa med en lite ledsen och ursäktande min: "Jag kan tyvärr inte komma tillbaka, jag måste gå hem." Världens sötaste! Mitt hjärta smälte. Jag snodde också den flera meter långa gröna ormen Timmy Chittamourt, men han var alldeles för stor för min säng så jag lämnade tillbaka honom. Det blev också en 30min löprunda. Det gick inte fort, men det gick i alla fall vägen :)

På kvällen var min tanke att sova tidigt, men så bestämde jag mig för att följa med Giulia och Luca på en liten runda. Vi gick först till La Isleta (världens mysigaste lilla bar i La Viña där det alltid är fullt med italienare och alltid är lite för varmt) och sedan gick vi till ett folktomt Nahu där vi till min glädje fick lyssna på marockansk musik (vilket de andra älskade). Hann också springa förbi Soumat innan jag försökte bära hem (världens starkaste tjej!) dem. Gick bra. Väl hemma bäddade vi i Giulias rum och det var som att vakna på läger imorse. Mysigt!

Idag har det varit pluggdag och ikväll blir det fotboll Tyskland-Holland.

Tredje generationen

Tredje generationen är viktig när det kommer till ett språk.

Förr sa man att det kunde ta tre generationer att prata ett språk väl. Låt oss säga att Anna flyttar till ett nytt land och lär sig ett nytt språk. Där får hon barnet Anne. Annes språk kommer att påverkas av Annas brytning och hon kommer inte att tala språket perfekt. Annes dotter Anni kommer däremot att göra det eftersom Annes brytning inte är så betydande. Jag håller inte riktigt med. Anna kan visserligen aldrig tala språket perfekt då hon är begränsad av sitt eget modersmål (ledsen allihopa, men så är det! Jag hoppas att jag i framtiden ger intrycket av att prata spanska och engelska perfekt, men jag kommer aldrig att behärska dem som modersmål, så är det för alla som lär sig ett språk som inte är ens modersmål när man inte längre är barn).

Tyvärr sägs det också ta tre generationer för ett språk att försvinna. Även om Anna pratar sitt modersmål med Anne, kommer Anne inte behärska det lika bra som Anna eftersom hon lever i en vardag på ett annat språk än modersmålet. När Anne i sin tur får barn kanske hon helt enkelt inte känner att hon besitter tillräckligt med kunskaper eller att det andra språket känns mer naturligt, så risken finns att Anni inte kan tala Annas modersmål. Jag säger inte att det alltid är så, men jag säger att forskning (enligt vad vi lärt oss i min spanskakurs español de América) hävdar att det ofta är så.

Jag kan tro att det stämmer. I Sverige är jag en blandning av Anne (2:a generationens invandrare - då pappa är invandrad till Sverige) och Anni (3:e generationens invandrare - då min mamma även är 2:a generationens invandrare). Idag fick jag också ett nytt perspektiv. Jag är ju Anna också!

Jag är extranjera (utlänning). Jag är güiri (typ "blatte" - fast det betecknar alla som inte är spanjorer). Jag är också en mycket stolt och glad sådan. Jag är det av eget val. Mestadels är det helt fantastiskt - men ibland möter man på motgångar så som oförståelse eller rasism. Jag kan inte tänka mig hur tufft och svårt det måste vara för sådana som tvingats lämna sina älskade hemländer. De är redan i en utsatt situation och så tvingas de gå igenom jobbiga saker... jag tycker alla som säger att alla invandrare i Sverige borde lära sig svenska och assimilera sig själva bör prova livet som invandrare. För visst - jag håller med. Bor man i Sverige tycker jag att man ska kunna svenska. Bor man i Sverige tycker jag att man ska respektera svensk kultur och svenskhet (utan att gå in på det vidare). Men - många som säger det utan att själva ha provat på livet som invandrare saknar den ödmjukhet och förståelse som invandrarna borde få mötas av.

Nåväl. Låt oss gå tillbaka till tredje generationen. Detta betyder att forskningen hävdar att mina framtida barn inte kommer att kunna finska. Även fast jag tycker att språk är bland det viktigaste och rikaste som finns, så inser jag att det stämmer. Hade min pappa exempelvis inte pratat finska så vet jag att min mamma aldrig hade lärt mig finska.

Är det ändå inte lite sorgligt? Varför kan man inte bara kunna alla världens språk? Jag önskar att jag förutom de språk jag kan nu även kunde arabiska och italienska. Italienska hade varit så jäkla användbart nu när majoriteten av alla jag möter är italienare! Som tur är fattar jag massor, men långtifrån det mesta...

Español de América

Pluggar i biblioteket med några andra ambitiösa själar. Skriver halvhjärtat på ett arbete där jag analyserar en artikel ur en chilensk tidskrift, men nu tänkte jag ta paus för tentaplugg. Hur går tentapluggande och bloggande ihop? Jo, jag tänkte helt enkelt blogga här om det jag lärt mig i min kurs "Español de América" (spanskan från Amerika). Jag skriver inte för att lära er, så hoppa över om ni inte är intresserade. Jag kommer att skriva på svenska, men eventuellt blanda med spanska begrepp. Varför gör jag det på svenska? Därför att när jag vanligtvis tentapluggar gör jag det enbart på spanska, men nu såhär två dagar innan tenta tror jag att det är bra att gå igenom det även på svenska för att se om jag verkligen förstått allt. Jag vill inte bara repetera något jag memoriserat, utan jag vill ha förståelse. Är ni intresserade så häng med, annars hoppa över!

Cronistas de Indias
Uppgift: lära känna, identifiera och skapa en bild om den nya verkligheten till människorna i Spanien.
Fattades ord: 1. Jämförelser med Spanien 2. Beskrivningar 3. Användning av indianspråket

Den falska bilden av spanskan i Amerika

* Andalusism
* Att det är enformigt. Spanskan i Amerika har många varianter och skiljer sig från spanskan i Spanien, men det är ändå ett och samma språk. Att man tror att spanskan i Amerika är mer lik i hela Amerika än i olika delar av Spanien beror på två faktorer: dels om det verkligen är likt eller inte och dels hur bekant den som lyssnar är med de olika varianterna. Spanskan är mer lik på "högre" nivåer än lägre.
* Konservatism. Spanskan fäste och spred sig fort, men började sedan ett nytt liv som utvecklats på egen hand. Det finns nya ord mm som grundats i Amerika och som dessutom är okända för Spanien.
* Arcaismo. Om att de har kvar gamla omoderna ord. Det är ett relativt begrepp. Basen i språket är den spanska som soldaterna tog dit, men språket har utvecklats och det är skillnad på skrifspråk och talspråk.
* Färgningen av amerikanskindianskan. Språket har i sin bas inte ändrat sig grammatiskt etc, däremot har vokabuläret färgats av indianerna, av de svarta slavarna och av andra utländska språk, framförallt med tekniska begrepp. Man måste skilja på enspråkiga och flerspråkiga. De flerspråkiga begår fel på grund av sitt modersmål, alltså är den verkliga spanskan i Amerika den som talas av de enspråkiga.
* Vulgarism. Inte att det är vulgärt, men att det är ett vardagligare och mindre fint språk. Det är relativt. Dessutom sägs det att de som åkte dit var "ignorantes" (på spanska), men det stämmer inte och det var inte indianerna heller. Det stämmer dock att de mer intelligenta fick åka till större och mer välkända städer.

Interkommunikation
* Nauhtl - México + Central amerika - tomate, chocolate, chicle, coyote, guacamole, macana, zapato
* Quechua - Peru + territorium av Argentina, Bolivia, Chile, Ecuador, Colombia - papa, puma
* Mapuche
* Guaraní - Río de la Plata, Uruguay

Skillnader på spanskan i Amerika
- När kom indianerna i kontakt med spanskan?
- Vilket modersmål hade de innan?
- Vilka kulturella relationer har de olika länderna/regionerna?
Det finns A-spanska och B-spanska. A är den som talas i inlandet och vid Anderna och B det som talas vid kusterna och på öarna.

Hispanización
Förspanskningen började först efter självständigheten. Hjälpmedel var kommunikationsmedlen, nationalismen (det blev obligatoriskt med skola och militären) samt de ekonomiska situationerna, bönder var tvunga att flytta ut till städerna. Språket anpassar sig dock till dess behov och förändringen är en ständigt pågående process.
Det fanns en inledningfas då allt blev likt. Man förenklade språket och tog bort vissa saker och det kristalliserade sig först i tredje generationen.

Skillnader
* Uttal - yeísmo, asibilación, aspiración
* Grammatik - derivación, voseo
* Lexico - indigenismos, africanismos, extranjerismos
* Zoner - indianska kulturer
* Länder
* Regioner - superdialecto A och B
= Kultur + språk ger skillnader

Spanskan i Amerika
- preferencias, arcaismos, regionalismos, el voseo
INNOVATION
- indianer, svarta slavar, extranjerismos (tekniska ord)
- ett språk har eget liv
TRADITION
- andalusisk bas
-67% andaluser
- yeimo, seseo, léxico (+sjöord), aspiración de s, aspiración de velar, aspiración o pérdida de las implosivas, neutralización r/l, pérdida de -d intervocálica, ustedes när man pratar om familj, morfemas diminituvis, uso etimológico de los clíticos le, la, lo

Política lingüística
KRONAN
Tvåspråkighet. Lagliga översättare. Aprendizaje de españoles y enseñanza a los indios.
KYRKAN
Missionsmetod. Jesuiter - lär ut på indianspråk. Dominicos y francisianos - empati och blandning av språk.

Namngivningsprocessen
ANPASSNINGEN AV KASTILJANSKAN (SPANSKAN)
* Analogía - cama de red/hamaca
* Lexicogénesis - proceso semantico (verano/invierno, tinto), procedimiento léxico (vaca marina - compuestas de las palabras, gallina de la tierra - "de la tierra": agrupación sintagmática), procedimientos morfológico derivativo (gallinazo, molestoso).
ANPASSNINGEN AV DE INDIANSKA SPRÅKEN
1. Descripción 2. Definición 3. Explicación. 4. Coordinacioón. 5. Traducción 6. Adopción: underlättades av regímen de trabajo, mestizaje, testigo och evangelización.

Valoración
* Etnologíca - ras - indianernas kultur och la naturaleza de los indios
* Historia - ur Colóns synpunkt
* Litterär
* Lingvistisk - aindiamiento, criollización

Olika synvinklar
INNEHÅLL
Exotisk - saker från upptäckten
Historisk - saker från conquistan
EXPRESIÒN
Moralisk - reflekterande
Distorsionada - rättfärdigar conquistan och förklarar den på ett annat sätt
TID
Sincronía y diacronía
1. Descripción
2. Particularización
3. Refundición
4. Historia indigenismo
PERSONAJE
Soldat - spontan och som den pratar
Religiös - inget att göra med kyrkan, men fint språk
Colono - väldigt subjektiv, varken spontan eller med fint språk
Indian - väldigt negativ
Mestizo - en bredare bild

FONÈTICA

VOKALISM
* Alternancias, cierres y trueques - dispués, polecía, escrebir (de uttalar olika bokstäver istället för de som ska vara där
* Cierre de vocal final átona con pérdida de sonora intervocálica - asau, vestiu, perdio
* Alternancia en los verbos - vinemos, pidemos (bokstäver byts ut)
* Monoptongaciones - umentar, vintidós (de uttalar inte diptongerna)
* Pérdida - entons/entonces, ps/pues, pes/pesos

CONSONANTISMO
Seseo/Ceceo
Ese andaluza predosal convexa = vanligast
Finns ese apicodental, ese plana/coronal, s implosiva.
Finns ceceo i ex. México och vissa delar av Centralamerika.
I folkmun andas man s som h.

Yeísmo
* Pronunciación deslizada - caie/calle, ea/ella, colmío/colmillo
* Pronunciación rehilada zeismo,sonoro/s,sordo. (tänk Argentina ll)

Vibrantes
- la asibilación kwátro
- la velarización jamón y Ramón
- la pérdida ponéme/ponerme
- el alófono aspirado r-h fahmásja
- el vocal deslizada i kaíta-carta
- el lambdacismo y el rotacismo mal/mar, blaso/brazo

Oclusivas
- la sonorización - éboca/época, católigo, católico
- la d intervocálica en la secuendia - ado se vonserva en el altiplano
- la pérdida - miaja, lavao, casao

Africado
Existe con variantes. Noche.
- prepalatal sorda, nose
- deslizada ensordecida, notie
- parecido al castellano, note

Velar sordo
- Pronunciación velar x
- Pronunciación aspirada h mehó
- Palatal deslizada epentética xiente
- Confluencia con /h/ proveniente de f inicial latina o de aspiraciones de consonantes implosivas - como la de s, l, r, f. Káhne - popular.

La fricativa labiodental /f/
- labiodental f afwéra
- bilabial aowéxra
- aspirado h

Velarización de la nasal implosiva pan

Silabeo tl
Heterosilábico/tautosilábico
at-lán-ti-co a-tlán-ti-co

Presentadores
- pérdida
- demostrativo o posesivos
- presencia
- reduplicación
- uso antepuesto afectivo
- posesivo propuesto
- emisión en frases indicadores de tiempo

Morfemas flexivos
- plurales en ses - cafeses
- discordancia - camisa blanco
- cambio de género = significados diferentes (el/la + ord = olika betydelser)
- concordancia atraída. quemándala

Morfemas derivativos
- aumentativo y diminutivo - cariñosazo, lejón
- adjetivos - molestoso
- colectivos - indiaje
- agrupaciones sintagmáticas
- gradaciones - más mejor

Pronombres
- ausencia
- uso etimológico la/lo/le
- frase "en lo de" = en casa de

Voseo
- voseo pronominal verbal - mixto marcado con el pronombre y las desinencias monoptongadas o diptongadas - vos tenés/tenéis
- voseo verbal desinencial sin el pronombre - tú tenés
- voseo pronominal sin desinencias verbales - vos tienes
- Finns skillnader om det är culto eller inte.
- Ibland finns tuteo.

Preposiciones
- omisión
- cambio
- queísmo

Usos verbales
- marca -ra
- cambios modales
- impersonales concertadas
- usos perifrásticos
- reflexivos
- diferencia entre indefinido/perfecto
- cambios acentuales
- formas arcaicas
- desapareción de vosotros sustituido por ustedes con 3a persona del plural

måndag 11 juni 2012

JAG KLARADE LITTERATUREN

Drog på mig min snygga blåvita batik-klänning och pallrade mig till universitetet idag för en tutoría med min litteratur-lärare. När jag klev in i rummet såg hon stel och orolig ut. "Fan, hon tänker säga att jag fick en fyra." tänkte jag.

MEEEEEEEN. Jag klarade litteraturkursen :D (Literatura española del siglo XX) Anledningen till oro var att hon (en kvinna säkert runt 60-65) för första gången någonsin slarvat bort en tenta. Hon mindes att alla sju som gjorde tentan samma dag klarade den och att min tenta var "godkänd på håret", men hon minns inte vilket betyg hon satte och därför vill hon hitta tentan innan hon sätter mitt betyg (hittar hon inte tentan "blir den inte till studentens nackdel", hehe). Betyget i sig är struntsamma så länge det är godkänt! :D

Här ges betyg 0-10. Allt över 5 är godkänt och 10 ger en matrícula de honor (som en av tjejerna i min spanskaklass i Sverige som är Erasmus lyckats få i sin litteraturkurs - grattis!). När jag åker tillbaka till Sverige kommer mina betyg dock att översättas och eftersom vi bara har G samt VG antar jag att man måste ha i alla fall 8-9 för ett VG...

Jag är i alla fall jätteglad! Ett av tre ämnen helt avklarat och klart, gött gött gött! Dessutom tyckte jag ju att det var en hemskt svår och hemskt hemsk kurs. Jag är i alla fall jätteglad!

Grattis till mig som klarade litteraturen trots allt! Jag kan dock sammanfatta kursen med att det varit den mest ointressanta kurs jag läst och att jag i nuläget känner att kursen inte gett mig så mycket. Jag tänkte skriva att den inte gett mig någonting - men det är fel.

Jag som alltid varit en studiemotiverad elev/student har känt hur det är att hata en kurs, att inte fatta, att inte BRY SIG (vilket jag tycker är värre än att inte fatta), hur det är att sitta två timmar och bara lyssna lyssna lyssna oavbrutet utan paus och utan att några läromedel mer än en tavla används (och då få gånger och bara för att skriva åratal, titlar och namn). Syftet var att lära mig om spansk 1900-talslitteratur, men jag känner mer att jag fått ökad förståelse för de elever jag i framtiden kanske kommer att möta och med just dem i åtanke kommer jag att jobba för att få en så lärorik och intressant studiemiljö som möjligt.

Begreppet ignorant

Vad betyder begreppet ignorant för dig?

Tidigare skulle jag ha sagt att en ignorant person är någon som inte visar intresse för något, som helt ignorerar det. Det skulle dock inte ha något med dennes egen kunskapsnivå att göra, utan snarare mer kyligt ointresse.

Så när jag kom hit till Cádiz och det talades mycket om gente ignorante (gente = folk) så tänkte jag att de menade att folk var ignoranta. Ointresserade av att veta saker. "Los gaditanos son ignorantes en muchas ocasiones." sa de. Ignoranta? Skulle Cádiz-borna (los gaditanos) i många fall vara ignoranta? Jag höll inte alls med. De var så varma och så sociala, något som inte alls hörde ihop med min definition.

Till slut en kväll för ganska länge sedan frågade jag: "Men vad menar ni egentligen när ni säger ignoranta?" för begreppet var ofta förekommande. Definitionen jag fick skulle kunna sammanfattas med ett svenskt ord. Okunnig.

Visst, på många sätt är los gaditanos i el casco antiguo (gamla, finare delen) ignorantes när det kommer till denna definitionen. Jag har faktiskt stött på vuxna människor som aldrig lämnat denna ö. Som knappt åkt till Puerta Tierra/la parte nueva (nya delen). För att göra en göteborgsjämförelse: Befinner jag mig vid Humanisten (eller tänk Poseidon på Avenyn) och ska gå till Brunnsparken... ja, jag som i princip bor längst bort i gamla delen bor kanske så långt ifrån nya delen. Då är man okunnig om världen, kan jag hålla med om. Tidningar, tv, Internet... visst, allt det bidrar till kunskap. Men att upptäcka världen fysiskt genom att besöka nya delar och i kontakterna man skapar vid nya möten... det är då man skaffar verklig kunskap om världen.

Begreppet ignorant har hur som helst fortsatt intressera mig och jag har även inkluderat det i mitt egna spanska vokabulär. Idag pratade jag med de två amerikanska tjejerna om det. De förklarade begreppet med samma betydelse som det spanska och visst googlade jag det också och fick fram att översättningen av det engelska ignorant är okunnig.

Intressant och jag har googlat begreppet ignorant men inte fått fram någon exakt svensk definition. Har begreppet olika värden på svenska jämfört med spanska/engelska? Eller har jag helt enkelt haft fel bild av definitionen ignorant på svenska?

Det är i alla fall just sådant här jag menar som skapar problem i kommunikationen på ett annat språk än ens eget. Vi alla må använda samma ord, men ibland sätter vi olika laddning i orden och det försvårar kommunikationen och orsakar ibland onödiga diskussioner då vi ibland märker att vi talar om helt skilda saker. Nu vet jag i alla fall vad som gäller för begreppet ignorant och använder det i samma sammanhang som de andra. Antingen får jag vänta tills jag är i Sverige igen med att reda ut begreppet eller så kanske jag vidarebefodrar frågan: "Vad betyder ignorant - på svenska?" till en av de ordrikaste och smartaste personerna jag känner: Jenny som jag studerade spanska med.

söndag 10 juni 2012

Annorlunda söndag

Åh vilken mysig lördag det var! <3 Alla animales + 2 besökare drog till Plaza Mentidero igårkväll för att käka tapas. För mig blev det ensaladilla rusa med någon köttgrej i roquefortsås (som jag inte alls gillar). Det var i alla fall huuur mysigt som helst. Gillar när vi är tillsammans och gillar att vi gjorde något utöver att bara sitta i palaciot.

På kvällen var utgång given trots att allas energinivå befann sig på 0. Aldrig förr har vi alla varit så energilösa på en och samma gång. För att peppa stämningen körde vi med småbarnslekar. Det blir sådant man roar sig med när man går ett halvår utan att göra ett skvatt. Då körs vattenkrig, ordkrig, smällar och kramar utdelas... och tydligen hamnar lökar i folks sängar och folk låses in i andras rum. Omoget? Absolut. Roligt? Absolut. Det betyder dock att jag för jämnan är full med små (eller stora) blåmärken och efter igår har jag ett riktigt stort skrapsår i ryggen som gör svinont. Låter som att var asfulla, men då kan jag för alla glada berätta att jag knappt drack igår så att ingen oroar sig för det.

Det blev en sväng till barerna och La Punta. Jag var nog en av få som befann mig på en normal nivå, de flesta andra festade som om det inte fanns någon morgondag. Efter att ha dansat av mig kände jag att det var dags att kasta in handduken och jag gick hem själv. (Upplysta vägar, kort väg, bara hus hela tiden.) Vet inte om jag såg smutsig ut eller om städgubben som tvättar marken (marken sköljs ren med vatten varje natt - och samtidigt i ett land med vattenbrist och dålig ekonomi) hade tråkigt, men mina ben blev i alla fall ordentligt duschade. Hah! En rolig grej på La Punta var en finsk kille som sa: "Vad hör du?" och jag ba "öööh, musik." fast han ville fråga vad jag gjorde hahah. ;)

Från att ha noll energi till att bli övertrött och samtidigt höra massa ljud utifrån kunde jag inte somna och än mindre när de andra kom hem. Jag satte mig en sväng med dem i vardagsrummet, men tänkte sedan att det var dags att sova. Två timmar efter att jag kommit hem hade jag inte fått sova en blund (jag har jättesvårt att sova när det är mycket ljud och om jag är övertrött) knackade det på dörren och tre huvuden dök upp. "Ska vi gå till stranden?" Det var mest ett skämt från början, men när de såg hur peppad jag var på idén åkte bikinisarna på och tillsammans med italienarna Luca, Giulia och hennes vän Sara drog vi till La Caleta. Solen stod lågt för den var på väg upp, det var tomt på stranden och trots att klockan bara var nio (tiden tickar fort när man går med italienare - därför hade klockan redan hunnit bli nio) var det ganska varmt (fast inatt var första natten jag faktiskt frös när jag var i mitt rum). Tjejerna somnade direkt medan vi två andra satt kvar och pratade. Jag berättade stolt om min målning i paint som jag skickat till min lärare efter att hon inte förstått en sak jag skrivit. Läraren sa att hon fortfarande inte fattade vad jag menade, medan min kompis tyckte att den var "de puta madre", alltså riktigt riktigt bra.

Jag var lite orolig att somna i solen för trots att jag har färg så finns ju risken att bränna sig. Alla tycker jag är brun (det har de redan sagt i februari, haha) och visst ser jag att jag har färg, men jag känner inte att jag är lika brun som andra år. Usch, jag önskar jag tyckte det var fint att vara vit! Nåväl... jag hade ju inte tänkt att vi skulle stanna på stranden, så solkrämen var hemma. Det blev dock fyra timmar på stranden (09-13) och mot slutet när jag vaknade slängde jag på mig min tröja (långarmad - vem har på sig långarmat i Spanien i juni?) för att inte bränna mig. När vi kom hem såg jag att jag knappt fått färg. Skönt att jag inte brände mig såklart, men hallå... färg? Fast alla andra tycker jag har färgblindhet. Åh och en sak - på Skype ser jag vitare ut än vad jag är. Bara så att ni som skypar med mig vet. Yes, det här med hudfärg är (tyvärr) en väldigt viktig sak för mig. Undrar hur brun jag skulle vilja bli om jag kunde styra det själv?

Väl hemma var vi såg hungriga så att vi höll på att smälla av. I dessa stunder har jag tur som är svensk, de vägrar låta mig stå i köket så jag satt nöjd och kollade på medan pasta al salmonen och lite kött med lök och champinjoner som andrarätt tillagades. Söndagslyx verkligen!

Nu är klockan tre och alla ligger i sina rum, klara för att sova. Så himla trötta, men det var roligt att bryta mönstret och "vända upp och ned på dagen".

De tyska killarna är borta i helgen och det märks i huset. Så fruktansvärt smutsigt och äckligt så man mår illa. Förstår faktiskt ägaren som kom upp och skällde idag. Måste också städa mitt rum samt tvätta kläder. Jag vill dock alltid tvätta kläder själv, fylla en maskin och helst använda alla mina kläder (vilket jag tyvärr absolut inte gör), så jag har en rejäl tvätthög här. Och på något sätt har jag lyckats sprida ut allt i rummet... Jag behöver verkligen mer utrymme!

Nej, nu ska jag sova fast jag av någon konstig anledning inte är trött nu heller. Kanske inte somnar, men då får jag väl sova tidigt i natt eller något... för tröttheten, den kommer som ett brev på posten för eller senare.

Ha en fin söndag! Det har jag haft och förhoppningsvis får jag det ikväll igen, eventuellt med lite fotboll även fast jag gärna slipper ;)

lördag 9 juni 2012

Nice lördagkväll

Efter lite vattenkrig (vilka barn vi är!) blev det ändå en tur till stranden med los italianos de la casa. Det var jättehöga vågor idag och vi lekte jättelänge, hur roligt som helst!

Pratade även med vår ägare idag. Tydligen måste jag betala månadshyran oavsett hur länge jag stannar. Det suger ju om jag måste betala 290e för två veckor! Då lutar det nog åt att det bara blir en vecka/tio dagar i Funkan. Får fundera... känns ju svindyrt!

Nu kurrar magen, har bara fått i mig två skivor rostat bröd utan pålägg som inte ens rostat. Tiden har bara flugit iväg. Om en timme eller så tänkte vi tjejer sticka ned till Plaza Mentidero för att käka tapas. Jag hoppas vi går snart för jag dööör av hunger!

Vackra minnen

Nähä, hade ingen vidare tur med vår ägarinna. Hon satt ute på uteserveringen och var upptagen, så hyran är fortfarande inte betald. Irriterande. Jag vill dessutom bestämma hur länge jag ska vara här. Det beror på hyran.

Senaste timmen har jag plöjt igenom dagboksinlägg från Spanien 2009-2010. En sak är tydlig. Jag är som lyckligast när jag är i Spanien, men framförallt om jag har en sysselsättning. Att gå omkring och inte göra någonting är i längden inte min grej. Det har i alla fall blivit många skratt, många fina minnen som dykt upp. Därför tycker jag att alla borde skriva dagbok! Man glömmer så fina saker i ens liv som är värda att återuppleva. Att läsa dagbok för tillbaka en till tidpunkten, man får tillbaka känslan man hade just då. Därför tycker jag det är så synd när många säger att de skriver dagbok, men bara när de mår dåligt. Visst, det är skönt att skriva av sig, men är det bara de mörka stunderna i ens liv man vill minnas?

Nu börjar det bli lite sent för min del för att hoppas på att någon ska vilja ta en tur till stranden, så jag funderar på att gå till affärerna i jakt på ett par flipflops för en billig peng. Mina Primark-flipflops är "utbrända". Magen kurrar dessutom... Ska slänga i mig något ätbart och så får vi se vart dagen för mig.

Ha en fin lördag allihop!

Lördagsupdate

De senaste dagarna har varvats med plugg och trevligheter - inte lika intensivt pluggande som i början av veckan förstås. Resultatet från litteraturtentan kom aldrig igår, men jag kilar väl iväg till lärarens despacho på måndag eftersom hon inte förstår en teckning jag skickade in. Eftersom jag nu observerat grammatiska fel i teckningen (en förklaring kom med) är jag för stolt för att lägga upp den här. Men ursäkta... vad är det svåra med att förstå vad jag säger? En bok hävdar att man inte finner det man söker utan det verkligheten ger en. Då tyckte jag att man inte alls finner det verkligheten ger av sig självt, utan ens sökmetod påverkar ens sökresultat. Fattar ni?

Det är trevligt att ha huset fullt, även om jag önskar att jag också kunde ha besökare just nu. Mest för sakens skull, babbelmaja som jag är så finns det väl inte minsta chans i världen att jag skulle känna mig utanför ;) Jag gillar förresten att ha två amerikaner här. Av princip vill jag inte prata engelska med folk, men nu tänker jag lite på hösten och på att de är amerikaner, så då passar jag på att vänja tungan igen vid engelska ljud. Jag blir så glad när de säger att min engelska är perfekt, för jag föredrar att prata spanska. Det känns som att min tunga är mer anpassad för det haha, hatar att forma th-ljud exempelvis. Eller att säga ord som little.

Hyran ska egentligen betalas 1-5 och det är redan 9:e, men jag har inte fått tag på vår ägare och nu känns det inte roligt att gå ned eftersom jag vet att hon är arg på oss för att det var massa folk här igårkväll. (Vi är Erasmus, vad förväntar man sig?) Skulle föredra att hon pratade med någon annan först, men det är väl bara att ta ett djupt andetag, ladda upp för lite skäll och gå ned och knacka på. Skönt att ha det gjort liksom. Så... nu sticker jag ner. Hoppas hon är hemma så jag kan betala och så hon inte är alltför sur.

torsdag 7 juni 2012

Pluggdagar

Efter att ha slöat kände jag extrem energi inför pluggandet och har fått massor gjort.

Igår var jag på biblioteket klockan 12.00-20.00 med en timmes paus ungefär. På kvällen gick jag återigen till det nattöppna biblioteket vid 23.00 och avslutade vid 01.30. Idag har jag suttit här sedan 14.00 och haft paus på en timme, men det har ändå blivit några timmars pluggande. Det är ett intressant ämne och jag vill känna att jag gör bra ifrån mig (nu har jag strukturerat upp allt material från kursen och skrivit rent, nu kvarstår den tuffare biten... att verkligen mata in allt) och dessutom har jag påbörjat et valfritt arbete. Den hjälper en att klara kursen alternativt höja sitt betyg.

Huset är fullt av besökare. Vi är 11 som bor där (1 österrikare drog, 1 amerikan tillkom) och nu har 2 tyskar besök, en amerikan besök, en spanjor besök och en italienare besök. Vi är alltså sexton i palaciot. (Okej, italienaren är inte här än och det är min uppgift att hämta henne sen... hur ska jag lura Giulia? Jag går inte direkt på promenader ensam vid elva-tolv-tiden på kvällarna...)

Jag är lite avundsjuk. Sist var alla andras besökare också där samtidigt. Jag vill också ha besök!! Håller verkligen tummarna för att Tara ska komma hit eftersom hon är här någon vecka nu i juni. Vore sååå roligt! :)

Nu ska jag tillbaka till det frivilliga arbetet. Chao!

tisdag 5 juni 2012

Resa i juli

Cádiz är litet. Världen är stor. Vad betyder det? Jag vill resa. Nu när jag är nära. Nu när det är betydligt mycket billigare än om jag är i Sverige. Nu när jag har tid.

Jag vill verkligen till Marocko. Flyg kostar cirka 42 euro fram och tillbaka. Det är nästan löjligt billigt! Sedan vet jag ju att det är billigt i Marocko. Och det är en värld, en kultur, jag verkligen vill se och uppleva. Men... folk har inte råd, folk har inte tid (vissa åker faktiskt hem om någon vecka så dem förstår jag), folk har inte pass... eller rätt ut sagt: folk har inte verkligen lust. (Jag tror att vill man något så gör man det. Skippa alkoholen några utekvällar och där har du din flygresa!) En cool grej vore att flyga till Marrakech (21 euro), ta sig till Tanger på några dagar och ta båten över (30 euro).

Jag vill verkligen till Baskien. Buss tar en hel evighet (uppemot ett dygn med alla byten skulle jag tro) och för mig skulle det nog kosta tur och retur 80-100 euro. Då skulle jag kunna slå ihop det med San Fermin-ferian (ni vet när alla tjurar springer omkring på gatorna i Pamplona) och sedan se San Sebastián och kanske även Bilbao.

Jag tycker alltid att man ska göra saker själv om ingen annan vill, men att resa till Marocko själv... förlåt, men det finns inte på världskartan. Att resa själv till Baskien? Så mycket vet jag inte om jag vill det...

Ett hett tips till den som vill hänga här i närheten av mig i sommar är att gå in på Groupon, de har en kanondeal idag om att plugga i El Puerto de Santa María och en veckas kurs med boende kostar 999kr. Kanonpris, hade jag behövt lära mig spanska hade jag kört på det! (Såklart kan jag lära mig mer, men jag vet inte om en språkskola kan ge mig det jag behöver, menar jag.)

Jag vet inte vad jag ska göra! Jag får väl nöja mig med de vackra stränderna här i Cádiz (vilket absolut inte är illa det heller!), tills det är dags att bege sig av mot Funkan.

Jobberbjudande

Mamen (som jag råkade kalla "madre", dvs. mamma) frågade mig igår om jag hade lust att träffa en 13årig kille 2-3 timmar om dagen för att prata engelska - vi kunde vara hemma hos honom eller hänga på stranden. Antingen kunde jag göra det dagligen eller 3 dagar i veckan om jag ville dela på det med min nya amerikanska compañera de piso (lägenhetskamrat). På ett sätt vore det roligt att ha någonting att göra och samtidigt tjäna lite pengar. MEN... Ska jag betala 2 euro i bussresa och vakna tidigt varje vardag bara för att hänga 2 timmar och kanske få 5-8euro i timmen? Dvs. som mest få 14euro på en dag (om jag räknar bort bussresan). Det skulle kännas lite som jobbet jag hade förra hösten där jag åkte till olika familjer som privatlärare. Kul, men med så många omständigheter runt omkring. Jag får se hur jag gör. Varför vill familjen detta? Enbart för att pojken ska lära sig engelska? Nej, många spanska familjer lämnar inte sina barn ensamma hemma eller vill åtminstone inte göra det hela dagar. Jag kommer ihåg min spanskalärare i Málaga som hade panik en dag för att hennes "lilla son" skulle vara ensam hemma "hela dagen". Den lilla sonen var fjorton år och hela dagen var fyra-fem timmar. Hon hade aldrig låtit honom vara ensam hemma ens fem minuter innan. Och hon hade panik över att vara en dålig oansvarig mamma som lämnade sin son själv... Herregud, lär dem att vara självständiga, en fjortonåring klarar sig, kan jag tänka.

Anyway, måste fundera ut vilket datum jag ska lämna Cádiz - dels så att jag vet hurdan hyra jag ska betala i juli, men också så att tjejerna i Funkan vet när jag kommer. Min förhoppning skulle vara att åka på en liten resa till norra Spanien också...

måndag 4 juni 2012

2:a tentan skriven

Igår gick jag och lade mig tidigt (vid elva - flera timmar tidigare än jag vanligtvis lägger mig), tyvärr sov jag dåligt ändå. Mådde illa och hade mardrömmar.

Klockan tio började min andra tenta - den fruktade litteraturtentan. Mådde fortfarande riktigt illa och det blev inte bättre av att tvingas sitta i ett svettigt klassrum och behöva analysera litteratur. Det var en del om skönlitteratur, en annan om poesi och en tredje om teater. Det var svårt och jag satt där i nästan tre timmar (av fem möjliga för oss Erasmus, spanjorerna hade bara tre timmar). Jag gjorde i alla fall mitt bästa, även om jag är väldigt rädd att det inte räckte ända fram. På fredag kommer resultatet.

Idag har jag bestämt mig för att unna mig en pluggfri dag. Dels för att jag mår illa och dels för att jag känner att jag förtjänar en ledig dag.

Drog till stranden och hängde där en och en halv timme ungefär. Det var skönt och jag sov lite, men samtidigt är det ganska tråkigt att vara själv, så jag kom hem igen. Det är tyvärr inte roligare hemma nu heller eftersom alla andra tentapluggar för fullt (de har inte börjat ha sina tentor ännu ens).

Idag är en sådan dag då jag tycker att Cádiz är för litet. Jag har inte lust att vara på stranden själv, jag har inte lust att gå i affärerna och då finns det inte mycket mer att göra. Cádiz är fantastiskt, men en Erasmus-period räcker. Dock är jag avundsjuk på dem som har en Erasmus-period på ett år.

Nu ska jag handla mat! Chao!

söndag 3 juni 2012

Literatura Española del siglo XX

Koncentrationen vägrar infinna sig. Det är resultatet av ett starkt ointresse för litteraturen samt en gnutta av irritation över hur dåligt lördagkvällen artade sig. När jag tentapluggar älskar jag att kombinera metoder och pröva olika sätt. Jag läser, stryker under, skriver själv, formulerar frågor och svarar på dem, ritar, spelar in min röst och lyssnar på inspelningarna. Nu tänkte jag göra en ny sak: blogga om min litteraturkurs. Jag skriver bara med lite. Vad konstigt att tänka på svenska när det kommer till litteraturkursen, men nu kör vi! (Jag rekommenderar alla icke-intresserade av litteratur att sluta läsa).

POSGUERRA: Vardagligt språk. Realism. Påverkade av censuren. Samtidighet. Madrid.

Litteratur:

"Nada" - Ung tjej vill plugga vidare. Fylld av trauman. Deprimernade verklighet. Romantik. Överdrivenhet. Kvinnornas 3 nazi-K:n (hemmet, köket och barnen).

"La Colmena" - Freaky, obscen. Det vanliga Madrid under några dagar. Människan i grupp. Livet med simpla grundimpulser. Våld. Expressionalism. En subjektiv realism i svåra situationer. Förödmjukelse, ångest, repetition, sex, fattigdom, hunger. Många personer.

"El Jarama" - Neorealism och social realism. 1 normal dag vid en flod i Madrid. Unga som inte har dåtid eller framtid. Pratar inte om kriget. Våld. Metafor av det spanska livet.

Teater

"Eloísa está debajo de un almendro" - kämpar mot det traditionella. Humor. Relationen mellan man-kvinna. Olika klasser. Personer lever som isolerade öar.

"Historia de una escalera" - fyra familjers vardag. Extrem realism. Symboler: ljus, trappan (tid+liv), la lechera. Otur. Kön. Konflikter inom individen.

"La camisa" Emigration är löftet till framtiden. Permanent misslyckande.

MODERNISMEN ÄR PÅVÄG - begränsade av censuren. Svårare språk.

Poesi

Jaime Gil de Biedma - poesi som kunskapsform. Egna upplevelser. Metaforer. Rebell mot det realistiska. Beundran inför andra kulturer.

Litteratur

"Tiempo de silencio" - Existensialism inom en viss social situation och inom en viss historisk tidpunkt. Marxism. Realism. Kollektivism. Det aristokratiska Madrid nattetid. Blandning av olika stilar. Svårläst. Referens till annan kultur. Olika sociala klasser kan inte blandas. Människan är bunden av sin geografi.

"Si te dicen que caí" - vill fånga läsaren. Blandar stilar. Våldsamhet.

Teater

"El tragaluz" - planterar ett problem kring vår nutid. Forskare från framtiden besöker nutiden. Modern experimentiell teater. Nutidstragedi med klassiska rötter.

"El tintero" - Realistisk grupp. Skämtar om Spanien och Franco. Svårare språk. Arbetslöshet och ekonomisk kris. En desperat man tar livet av sig som ett sätt att göra uppror mot systemet. Sarkastiskt slut.

DEMOKRATINS TID - posmodernism.

Poesi - känslor kommer tillbaka. Många kvinnor.

Anna Rosetti - Skämtar och härmar för att ironisera. Erotik och katolicism. Ord som representerar andra saker egentligen.

Carlos Marzal - Enkelt språk för att alla ska förstå. Planterar frågor, men kommer inte med svar.

Elena Medel - representerar nutidens unga spanjorer inom poesin. Direkt språk, eftersträvan att låta musikaliskt, vardagliga situationer på nya sätt. Enkelt språk. Poesi är en form att minnas och att berätta om sina upplevelser. Referenser till modern kultur. Irrationalism och expressionalism. Inspiration från Bibeln. Blandar stilar.

Litteratur - verkliga historiska händelser. Blandar dåtid med nutid. Metalitteratur. Blandar verklighet med påhittade saker. Lättare språk.

"Beautus Ille" - metalitteratur. Svart litteratur (ett samhälle i kris). Historiskt minne. Lyrik. Experimenterar med stilarna och gillar att berätta. Narrador heterodiegético. Blandar dåtid med nutid. Refererar till annan literatur. Söker exakta ord. Influerad av talspråket.

"Soldados de Salamina" - historiska händelser. Metalitteratur. Historiskt minne. Blandar verklighet med påhittade saker. Del 1 & 3: narrador extra-autodiegético. Del 2: narrador heterodiegético. Inte 100% författaren. Förnyelse kring hjälte-konceptet. Går inte bara med förlorarna.

Teater - lättare språk

"La estanquera de Vallecas" - Humor. Folk i marginala situationer. Kritik mot det sociala. Vill att åskådaren ska känna igen sig i personerna. Lätt språk och ibland vulgärt så att det inte ska bli för sentimentalt. Tragikomedi.

"Ay, Caramela!" - Experimentiell teater. Det marginella, det farliga. Det som sägs ligger i kontexten. Lätt språk. Didaktisk form. Ingen teater om inbördeskriget utan en teater under inbördeskriget. Historiskt minne. Det Franco gjorde var att göra om historien och vrida på sanningen. Ljuset som viktig symbol.

lördag 2 juni 2012

Starka personligheter

Något jag verkligen uppskattar är starka personligheter. Folk som tror på sig själva och vågar stå för sin åsikt. Extra bra om de verkligen kan argumentera för den, om de är villiga att lyssna på alla i sin diskussion... Diskussioner berikar. Efter en diskussion är inte mitt mål att alla ska vara av samma åsikt, men mitt mål är att alla ska ha lärt sig något. Fått nya perspektiv.

Just detta gjorde vi i palatset igår - Giulia, Iosune och jag. Hade hetsiga diskussioner. Om sidor vi behöver förbättra (eller som andra tycker att vi borde förbättra), om våra olika kulturer, om kvinnan och mannen.

För mig är det tydligt att jag kommer från ett individualistiskt land med karriärhets och jämställdhet. Och för mig märks det att jag kommer från ett land där dagens starka kvinnor säger att det är viktigt att sätta gränser. Och för mig finns det en enorm skillnad på att acceptera något och på att anpassa sig.

Jag tänker på mig själv och gör val som ska gynna mig och kan jag glädja andra så vill jag absolut göra det... så länge det inte överskrider min gräns. Aldrig i livet att jag gör något för att glädja någon annan om det får mig själv att må dåligt - för jag vet att i längden kommer det skada mig själv och i sin tur även relationen med den andra. Och i skolan... jag växte upp med en enorm press på mig själv om att alltid klara allt med maximala resultat. Nu har jag (tack och lov) insett att det är omöjligt, men jag har fortfarande målet om att göra mitt absolut bästa... och jag gillar inte grupparbeten, för jag gillar inte att kompromissa i situationer där jag själv ser att jag kan göra någonting som i mina ögon är "bättre" (det behöver inte vara bättre egentligen - men det är mitt sätt). Innan grupparbeten säger jag alltid till min grupp att jag inte vill arbeta i grupp egentligen och har de problem med en bossig person borde de byta grupp. Det handlar om min karriär! På universitetet handlar det inte om att vara snäll. Jag vägrar lämna in ett sämre resultat än vad jag kan prestera. Innebär det problem för de andra? Möjligen om de har svårt med en bossig personlighet, men jag kör med öppna kort från början och då tycker jag inte att de kan klaga. Är jag individualist? Ja. Vill jag förändra mig? Absolut inte.

Jag förstår att det är bra att tänka på andra - och i rätt situationer anser jag själv att jag gör det. Men skola och jobb är just skola och jobb. Där är inte mitt huvudmål att skaffa nya bästa kompisar. Jag sköter det jag ska... och sedan, att vara vänner. Det kan vi väl vara på sidan om i så fall. Jag menar inte att jag inte vill ha vänner i skolan och på jobbet, det vill jag absolut för då är det roligare att vara där, men jag vill inte ha vänner på bekostnad av att de ger dålig inverkan på det arbete jag kan utföra.

Och om jag verkligen inte vill gå ut en kväll... borde jag göra det för att mina vänner tycker det? För min del är svaret nej - därför att jag själv vill inte ha med en vän ut som inte vill gå ut. Jag låter hellre alla andra vara glada för sig själva och att jag stannar hemma, än går med och snor energi. Är det egoistiskt? För min del är svaret på det också nej eftersom jag gör det medan jag tänker på andra. Men detta är förutsatt att det finns andra. Vill min vän absolut gå ut och jag inte vill, då kan jag göra det för den personens skull en stund för att glädja den. Självklart. Vänskap handlar om att ge och ta.

Jag förstår att man kanske kan se detta som egoistiskt tänk, men jag ser detta som typiskt svenskt tänk (även om många säkert inte delar min åsikt) år 2012. En karriärkvinna som kan sätta gränser, men som också kan säga ja till livet.

Sedan pratade vi som sagt även om mannen och kvinnan. Innan har jag aldrig tänkt på mig själv som feministisk. Jag är mer den som tyckt att många som kallar sig feminister är extrema. När jag kom hit har jag dock förändrats. Jag har med egna ögon sett att det vi svenska tjejer tar för givet - det är inte en vardag för alla andra. Och jag blir fruktansvärd upprörd när någon tycker att jag är född till att utföra vissa uppgifter och andra inte för att jag är en tjej. Roligast var det när vi diskuterade om mannen borde bära ut skräp eller inte därför att han är starkare. "Men om vi åker till Japan exempelvis, där männen är kortare än mig... Är de starkare än mig?" och så kom svaret: "Men du kan inte jämföra en kort japansk man med en stor svensk tjej." Ursäkta? Men diskuterade vi inte kring könen? Då tyckte jag att det var att motsäga sig själv. Samtidigt hade vi just diskuterat om det gick att generalisera kring nationalitet eller inte. Jag tycker att man kan det.

Jag är uppväxt i en förort med blandade kulturer. Jag bor i ett annat land med en annan kultur. Jag studerar språk och kultur (som har ett samband). Det finns någonting som är typiskt svenskt. Typiskt spanskt. Typiskt italienskt. Typiskt marockanskt. För mig kan man säga: "Den personen är typiskt svensk." Vår kultur (våra vanor och våra tankesätt) och vårt språk har format oss. Svenskar är inte som spanjorer, exempelvis. Men det betyder inte att det inte finns skillnader inom kulturerna. Såklart är inte alla svenskar likadana, tvärtom, men har vi vuxit upp i samma land och fått samma utbildning etcetera, då är det ett naturligt resultat att vi förstår varandras levnadssituationer bättre.

Einstein kom också med i diskussionen, då han tydligen (jag vet inte, men det sades i alla fall) påstått att intelligens är att anpassa sig. Einstein må ha varit ett geni, men hur som helst är han ändå bara en person och detta är hans åsikt, så varför skulle jag behöva acceptera den som en sanning? Intelligens är för mig i allra högsta grad ett abstrakt begrepp. Något man aldrig kan definera till 100%, utan något som alltid är färgat av någons värdegrund. Till viss del förstår jag detta koncept. Det är bra att kunna smälta in i olika sammanhang och acceptera samt formas lite av var man är, men att anpassa sig... Låt mig säga det på ett annat sätt.

Jag har en stark personlighet. Det finns delar jag tycker om och delar jag inte tycker om, som behöver jobbas på. Men - jag är jag och jag älskar mig själv. Mitt mål är att en dag bli min egen förebild till fullo. Att leva som jag lär. I längden betyder det att om jag skulle anpassa mig till varje situation - skulle jag fila bort mitt jag. Jag skulle bli någon jag inte vill vara. Jag skulle inte tycka om mig själv.

För mig är det då hellre så att om jag är i en grupp där jag inte trivs, ja då är jag hellre själv så länge jag tycker om mig själv, än anpassar mig bara för att bli gillad. För tänk om en negativ grupp är allt du har? För mig är anpassning att falla för grupptryck. Att vara svag. Jag förstår att det är en naturlig sak för människan att falla för grupptryck, men jag anser också att man ska kämpa emot negativt grupptryck.

Om alla sedan evolutionens början hade anpassat sig, då hade vi inte kunnat tala om någon evolution. Alla skulle tänka likadant, alla skulle bete sig likadant... Jag får rysningar av bara tanken.

Nu när jag skrivit detta är jag än mer säker på min åsikt. Jag lyssnar gärna på någon annans och såklart formas ens egen åsikt om när man lyssnar på andra, men jag kommer alltid vara den som strävar efter att vara min egen lyckas smed. Jag vet att med det mottot kommer jag att finna de människor som får mig att må bra och som jag får att må bra. Jag vet också att jag kommer att möta människor som inte håller med mig och som kanske inte ens tycker om mig, men jag tycker inte om alla heller så för mig spelar det ingen roll. Om alla tycker om mig... vem vore jag då? Vore jag äkta? Vore jag sann mot andra? Sann mot mig själv?

Nåväl - vi hade en hetsig diskussion som pågick med höjda röster i flera timmar. Jag tycker det är superroligt (jag har en politiker inom mig). Det är coolt att kunna göra det på andra språk, men såklart är det lättare att verkligen förstå varje sak om vi skulle delat samma språk. Olika levnadssituationer tvingar också oss att tänka annorlunda.

Internationalisering och mångkulturalitet är för mig en fantastisk rikedom. Hur kan människor vara emot det? Varje möte med en annan individ har något att lära oss. Om oss själva, om andra, om världen. Varje dag lär en person känna sig själv mer och mer.

För att återgå till det jag talade om i början. Jag beundrar i alla fall dessa tjejer. De är starka personer, intelligenta och vi har mycket som vi kan lära oss utav varandra. Jag respekterar deras åsikt, men jag delar dem inte i varje enskilt fall. Är deras åsikt sämre än min i de fall vi är oense? Absolut inte. Ingens åsikt är varken bättre eller sämre. Den är annorlunda. Formad av de personer vi mött tidigare, av de miljöer vi vistas i, av de upplevelser vi stött på i vår väg. Även när Erasmus är slut och vi inte längre bor ihop kommer jag för resten av livet att bära spår i mig av alla de personer jag mött här, och framförallt dem som jag varit med dagligen.

fredag 1 juni 2012

Lyx dagtid en fredag

- är att ta på sig lite finare kläder än vanligt fast man bara ska plugga på biblioteket
- är att ta med sig datorn utomhus när man inte behöver internet, sätta sig vid en folktom uteservering på en park, beställa en tinto de verano och plugga där
- är att hitta sina vänner på uteserveringen på en bar på hemvägen från biblioteket och sedan sätta sig där för en tapas med dem...
-...och upptäcka att de har kvar paella
- är att ta tid på sig för att njuta av det där lilla extra och bara le för att allt är så bra
- är att våga fortsätta drömma

Världens sämsta Erasmus-kordinator

När det var dags att för mig fixa allt inför min tid som Erasmus så hade jag oturen att mötas av vad som kan ha varit tidernas sämsta Erasmus-kordinator utan koll på någonting. Jag blev så upprörd över oproffsigheten - jag tycker inte det är okej att staten ska betala någon för en uppgift som den faktiskt inte uppfyller - att jag samlade en lista på misstag denna person gjorde som jag sedan skulle vidarebefodra till någon efter min tid här nere. Det verkar dock inte behövas - igår fick jag ett mail från Erasmus-kontoret i Göteborg och min Erasmus-kordinator var någon helt annan. Jag blev riktigt glad!

En sak jag tänkt på under hela min tid är dock varför det räckte med 24hp. I Sverige ska vi läsa 30hp och i och med Bologna-processen som gjort att det ska vara lättare att jämföra betyg mellan universiteten i Europa så tycker jag att det vore mest logiskt om 30hp motsvarades av 30hp (som det ju ska göra). Alla andra läser fem ämnen (30hp) här nere just pga Bologna-processen. Själv läser jag 24hp (fyra ämnen). Jag är lite nojig, jag vill inte behöva ta igen 6hp på grund av en inkompetent person... men jag får lita på att personen hade rätt, jag dubbelkollade med denne flera gånger.

På Facebook ser jag förresten att några gymnasieklasskamrater tagit sin examen efter 3 års universitetsstudier. Grattis till dem! Det är kul att det ser ut att ha gått så bra för så många. För mig som ska läsa totalt 4½ år känns 3 år riktigt kort... om ett år är jag liksom där, men då har jag ju ändå flera terminer kvar! Jag har dock ingen brådska till min examen och jag ska se till att ta varje chans jag får till att göra roliga saker under min utbildning. Tre saker har jag redan lyckats med: gemensam utlandspraktik 2 veckor i Molina de Segura (Murcia), egenfixad praktik 2 veckor på Svenska Skolan i Fuengirola samt Erasmus här i Cádiz. Att jag har fem terminer kvar hoppas jag betyder att jag har ännu flera chanser till att göra liknande saker! Commenius-assistent, Erasmus-praktik, kanske utlandspraktik igen, en termin i Brighton... ni ser, möjligheterna är oändliga! Och jag litar på att Göteborgs Universitet har kompetenta anställda som hjälper mig att uppfylla mina drömmar, önskningar, mål.

Nästan 4 månader

Efter snart en timme på biblioteket har jag svårt att behålla koncentrationen (litteratur är inte det mest intressanta ämnet som jag pluggat) och tankarna fladdrar iväg. 1 juni. Redan? Det betyder att jag nästan varit här i fyra månader... och det betyder att spolar du tillbaka tiden 4 månader, då var jag fortfarande i ett kallt Göteborg och undrade hur tiden som Erasmus skulle bli. Hurdan stad jag skulle komma till. Hur skolan skulle vara. Hur det skulle gå med boendet som jag hittat på internet. Vilka människor jag skulle möta.

Tänk, den klick människor som varit de absolut viktigaste för mig under denna våren, de som kommit att bli min andra familj... dem kände jag inte ens för fyra månader sedan. Nu är de så självklara och eftersom vi bor ihop och umgås tätt så är de mer än bara vanliga vänner. Och juni... detta är sista månaden vi har ihop. Jag är oerhört tacksam för allt och jag ska försöka njuta av tiden fram tills sista dagen. Jag har dessutom två månader kvar och det får jag ju vara glad för.

Imorgon är det förresten tre år sedan jag tog flyget från Köpenhamn mot Fuengirola och samma dag träffade jag tre helt fantastiska människor som jag fortfarande har kvar i mitt liv. De här tre åren har för mig varit väldigt viktiga år... och det stämmer som folk säger. Livet börjar efter studenten. Då ser man vilka ens vänner är... och det är då det blir lättare att välja nya vänner som man faktiskt tycker om.

Åh vad jag önskar att alla de personer jag tycker om kunde samsas i en och samma stad och så kunde vi bo där happily ever after! Nu har jag inte tid med att vara nostalgisk, nu får jag dyka in i litteraturstudierna igen. Vill ni veta allt jag kommer ihåg (efter en hel termin litteratursstudier och efter några timmars litteraturplugg)? Under Francos tid var det censur och sedan var det inte det och allt detta har påverkat litteraturen. Undrar om denna kunskap skulle räcka till att få en 5:a? (5 är det lägsta godkända betyget av 10)