söndag 3 juni 2012

Literatura Española del siglo XX

Koncentrationen vägrar infinna sig. Det är resultatet av ett starkt ointresse för litteraturen samt en gnutta av irritation över hur dåligt lördagkvällen artade sig. När jag tentapluggar älskar jag att kombinera metoder och pröva olika sätt. Jag läser, stryker under, skriver själv, formulerar frågor och svarar på dem, ritar, spelar in min röst och lyssnar på inspelningarna. Nu tänkte jag göra en ny sak: blogga om min litteraturkurs. Jag skriver bara med lite. Vad konstigt att tänka på svenska när det kommer till litteraturkursen, men nu kör vi! (Jag rekommenderar alla icke-intresserade av litteratur att sluta läsa).

POSGUERRA: Vardagligt språk. Realism. Påverkade av censuren. Samtidighet. Madrid.

Litteratur:

"Nada" - Ung tjej vill plugga vidare. Fylld av trauman. Deprimernade verklighet. Romantik. Överdrivenhet. Kvinnornas 3 nazi-K:n (hemmet, köket och barnen).

"La Colmena" - Freaky, obscen. Det vanliga Madrid under några dagar. Människan i grupp. Livet med simpla grundimpulser. Våld. Expressionalism. En subjektiv realism i svåra situationer. Förödmjukelse, ångest, repetition, sex, fattigdom, hunger. Många personer.

"El Jarama" - Neorealism och social realism. 1 normal dag vid en flod i Madrid. Unga som inte har dåtid eller framtid. Pratar inte om kriget. Våld. Metafor av det spanska livet.

Teater

"Eloísa está debajo de un almendro" - kämpar mot det traditionella. Humor. Relationen mellan man-kvinna. Olika klasser. Personer lever som isolerade öar.

"Historia de una escalera" - fyra familjers vardag. Extrem realism. Symboler: ljus, trappan (tid+liv), la lechera. Otur. Kön. Konflikter inom individen.

"La camisa" Emigration är löftet till framtiden. Permanent misslyckande.

MODERNISMEN ÄR PÅVÄG - begränsade av censuren. Svårare språk.

Poesi

Jaime Gil de Biedma - poesi som kunskapsform. Egna upplevelser. Metaforer. Rebell mot det realistiska. Beundran inför andra kulturer.

Litteratur

"Tiempo de silencio" - Existensialism inom en viss social situation och inom en viss historisk tidpunkt. Marxism. Realism. Kollektivism. Det aristokratiska Madrid nattetid. Blandning av olika stilar. Svårläst. Referens till annan kultur. Olika sociala klasser kan inte blandas. Människan är bunden av sin geografi.

"Si te dicen que caí" - vill fånga läsaren. Blandar stilar. Våldsamhet.

Teater

"El tragaluz" - planterar ett problem kring vår nutid. Forskare från framtiden besöker nutiden. Modern experimentiell teater. Nutidstragedi med klassiska rötter.

"El tintero" - Realistisk grupp. Skämtar om Spanien och Franco. Svårare språk. Arbetslöshet och ekonomisk kris. En desperat man tar livet av sig som ett sätt att göra uppror mot systemet. Sarkastiskt slut.

DEMOKRATINS TID - posmodernism.

Poesi - känslor kommer tillbaka. Många kvinnor.

Anna Rosetti - Skämtar och härmar för att ironisera. Erotik och katolicism. Ord som representerar andra saker egentligen.

Carlos Marzal - Enkelt språk för att alla ska förstå. Planterar frågor, men kommer inte med svar.

Elena Medel - representerar nutidens unga spanjorer inom poesin. Direkt språk, eftersträvan att låta musikaliskt, vardagliga situationer på nya sätt. Enkelt språk. Poesi är en form att minnas och att berätta om sina upplevelser. Referenser till modern kultur. Irrationalism och expressionalism. Inspiration från Bibeln. Blandar stilar.

Litteratur - verkliga historiska händelser. Blandar dåtid med nutid. Metalitteratur. Blandar verklighet med påhittade saker. Lättare språk.

"Beautus Ille" - metalitteratur. Svart litteratur (ett samhälle i kris). Historiskt minne. Lyrik. Experimenterar med stilarna och gillar att berätta. Narrador heterodiegético. Blandar dåtid med nutid. Refererar till annan literatur. Söker exakta ord. Influerad av talspråket.

"Soldados de Salamina" - historiska händelser. Metalitteratur. Historiskt minne. Blandar verklighet med påhittade saker. Del 1 & 3: narrador extra-autodiegético. Del 2: narrador heterodiegético. Inte 100% författaren. Förnyelse kring hjälte-konceptet. Går inte bara med förlorarna.

Teater - lättare språk

"La estanquera de Vallecas" - Humor. Folk i marginala situationer. Kritik mot det sociala. Vill att åskådaren ska känna igen sig i personerna. Lätt språk och ibland vulgärt så att det inte ska bli för sentimentalt. Tragikomedi.

"Ay, Caramela!" - Experimentiell teater. Det marginella, det farliga. Det som sägs ligger i kontexten. Lätt språk. Didaktisk form. Ingen teater om inbördeskriget utan en teater under inbördeskriget. Historiskt minne. Det Franco gjorde var att göra om historien och vrida på sanningen. Ljuset som viktig symbol.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar