Español de América

Pluggar i biblioteket med några andra ambitiösa själar. Skriver halvhjärtat på ett arbete där jag analyserar en artikel ur en chilensk tidskrift, men nu tänkte jag ta paus för tentaplugg. Hur går tentapluggande och bloggande ihop? Jo, jag tänkte helt enkelt blogga här om det jag lärt mig i min kurs "Español de América" (spanskan från Amerika). Jag skriver inte för att lära er, så hoppa över om ni inte är intresserade. Jag kommer att skriva på svenska, men eventuellt blanda med spanska begrepp. Varför gör jag det på svenska? Därför att när jag vanligtvis tentapluggar gör jag det enbart på spanska, men nu såhär två dagar innan tenta tror jag att det är bra att gå igenom det även på svenska för att se om jag verkligen förstått allt. Jag vill inte bara repetera något jag memoriserat, utan jag vill ha förståelse. Är ni intresserade så häng med, annars hoppa över!

Cronistas de Indias
Uppgift: lära känna, identifiera och skapa en bild om den nya verkligheten till människorna i Spanien.
Fattades ord: 1. Jämförelser med Spanien 2. Beskrivningar 3. Användning av indianspråket

Den falska bilden av spanskan i Amerika

* Andalusism
* Att det är enformigt. Spanskan i Amerika har många varianter och skiljer sig från spanskan i Spanien, men det är ändå ett och samma språk. Att man tror att spanskan i Amerika är mer lik i hela Amerika än i olika delar av Spanien beror på två faktorer: dels om det verkligen är likt eller inte och dels hur bekant den som lyssnar är med de olika varianterna. Spanskan är mer lik på "högre" nivåer än lägre.
* Konservatism. Spanskan fäste och spred sig fort, men började sedan ett nytt liv som utvecklats på egen hand. Det finns nya ord mm som grundats i Amerika och som dessutom är okända för Spanien.
* Arcaismo. Om att de har kvar gamla omoderna ord. Det är ett relativt begrepp. Basen i språket är den spanska som soldaterna tog dit, men språket har utvecklats och det är skillnad på skrifspråk och talspråk.
* Färgningen av amerikanskindianskan. Språket har i sin bas inte ändrat sig grammatiskt etc, däremot har vokabuläret färgats av indianerna, av de svarta slavarna och av andra utländska språk, framförallt med tekniska begrepp. Man måste skilja på enspråkiga och flerspråkiga. De flerspråkiga begår fel på grund av sitt modersmål, alltså är den verkliga spanskan i Amerika den som talas av de enspråkiga.
* Vulgarism. Inte att det är vulgärt, men att det är ett vardagligare och mindre fint språk. Det är relativt. Dessutom sägs det att de som åkte dit var "ignorantes" (på spanska), men det stämmer inte och det var inte indianerna heller. Det stämmer dock att de mer intelligenta fick åka till större och mer välkända städer.

Interkommunikation
* Nauhtl - México + Central amerika - tomate, chocolate, chicle, coyote, guacamole, macana, zapato
* Quechua - Peru + territorium av Argentina, Bolivia, Chile, Ecuador, Colombia - papa, puma
* Mapuche
* Guaraní - Río de la Plata, Uruguay

Skillnader på spanskan i Amerika
- När kom indianerna i kontakt med spanskan?
- Vilket modersmål hade de innan?
- Vilka kulturella relationer har de olika länderna/regionerna?
Det finns A-spanska och B-spanska. A är den som talas i inlandet och vid Anderna och B det som talas vid kusterna och på öarna.

Hispanización
Förspanskningen började först efter självständigheten. Hjälpmedel var kommunikationsmedlen, nationalismen (det blev obligatoriskt med skola och militären) samt de ekonomiska situationerna, bönder var tvunga att flytta ut till städerna. Språket anpassar sig dock till dess behov och förändringen är en ständigt pågående process.
Det fanns en inledningfas då allt blev likt. Man förenklade språket och tog bort vissa saker och det kristalliserade sig först i tredje generationen.

Skillnader
* Uttal - yeísmo, asibilación, aspiración
* Grammatik - derivación, voseo
* Lexico - indigenismos, africanismos, extranjerismos
* Zoner - indianska kulturer
* Länder
* Regioner - superdialecto A och B
= Kultur + språk ger skillnader

Spanskan i Amerika
- preferencias, arcaismos, regionalismos, el voseo
INNOVATION
- indianer, svarta slavar, extranjerismos (tekniska ord)
- ett språk har eget liv
TRADITION
- andalusisk bas
-67% andaluser
- yeimo, seseo, léxico (+sjöord), aspiración de s, aspiración de velar, aspiración o pérdida de las implosivas, neutralización r/l, pérdida de -d intervocálica, ustedes när man pratar om familj, morfemas diminituvis, uso etimológico de los clíticos le, la, lo

Política lingüística
KRONAN
Tvåspråkighet. Lagliga översättare. Aprendizaje de españoles y enseñanza a los indios.
KYRKAN
Missionsmetod. Jesuiter - lär ut på indianspråk. Dominicos y francisianos - empati och blandning av språk.

Namngivningsprocessen
ANPASSNINGEN AV KASTILJANSKAN (SPANSKAN)
* Analogía - cama de red/hamaca
* Lexicogénesis - proceso semantico (verano/invierno, tinto), procedimiento léxico (vaca marina - compuestas de las palabras, gallina de la tierra - "de la tierra": agrupación sintagmática), procedimientos morfológico derivativo (gallinazo, molestoso).
ANPASSNINGEN AV DE INDIANSKA SPRÅKEN
1. Descripción 2. Definición 3. Explicación. 4. Coordinacioón. 5. Traducción 6. Adopción: underlättades av regímen de trabajo, mestizaje, testigo och evangelización.

Valoración
* Etnologíca - ras - indianernas kultur och la naturaleza de los indios
* Historia - ur Colóns synpunkt
* Litterär
* Lingvistisk - aindiamiento, criollización

Olika synvinklar
INNEHÅLL
Exotisk - saker från upptäckten
Historisk - saker från conquistan
EXPRESIÒN
Moralisk - reflekterande
Distorsionada - rättfärdigar conquistan och förklarar den på ett annat sätt
TID
Sincronía y diacronía
1. Descripción
2. Particularización
3. Refundición
4. Historia indigenismo
PERSONAJE
Soldat - spontan och som den pratar
Religiös - inget att göra med kyrkan, men fint språk
Colono - väldigt subjektiv, varken spontan eller med fint språk
Indian - väldigt negativ
Mestizo - en bredare bild

FONÈTICA

VOKALISM
* Alternancias, cierres y trueques - dispués, polecía, escrebir (de uttalar olika bokstäver istället för de som ska vara där
* Cierre de vocal final átona con pérdida de sonora intervocálica - asau, vestiu, perdio
* Alternancia en los verbos - vinemos, pidemos (bokstäver byts ut)
* Monoptongaciones - umentar, vintidós (de uttalar inte diptongerna)
* Pérdida - entons/entonces, ps/pues, pes/pesos

CONSONANTISMO
Seseo/Ceceo
Ese andaluza predosal convexa = vanligast
Finns ese apicodental, ese plana/coronal, s implosiva.
Finns ceceo i ex. México och vissa delar av Centralamerika.
I folkmun andas man s som h.

Yeísmo
* Pronunciación deslizada - caie/calle, ea/ella, colmío/colmillo
* Pronunciación rehilada zeismo,sonoro/s,sordo. (tänk Argentina ll)

Vibrantes
- la asibilación kwátro
- la velarización jamón y Ramón
- la pérdida ponéme/ponerme
- el alófono aspirado r-h fahmásja
- el vocal deslizada i kaíta-carta
- el lambdacismo y el rotacismo mal/mar, blaso/brazo

Oclusivas
- la sonorización - éboca/época, católigo, católico
- la d intervocálica en la secuendia - ado se vonserva en el altiplano
- la pérdida - miaja, lavao, casao

Africado
Existe con variantes. Noche.
- prepalatal sorda, nose
- deslizada ensordecida, notie
- parecido al castellano, note

Velar sordo
- Pronunciación velar x
- Pronunciación aspirada h mehó
- Palatal deslizada epentética xiente
- Confluencia con /h/ proveniente de f inicial latina o de aspiraciones de consonantes implosivas - como la de s, l, r, f. Káhne - popular.

La fricativa labiodental /f/
- labiodental f afwéra
- bilabial aowéxra
- aspirado h

Velarización de la nasal implosiva pan

Silabeo tl
Heterosilábico/tautosilábico
at-lán-ti-co a-tlán-ti-co

Presentadores
- pérdida
- demostrativo o posesivos
- presencia
- reduplicación
- uso antepuesto afectivo
- posesivo propuesto
- emisión en frases indicadores de tiempo

Morfemas flexivos
- plurales en ses - cafeses
- discordancia - camisa blanco
- cambio de género = significados diferentes (el/la + ord = olika betydelser)
- concordancia atraída. quemándala

Morfemas derivativos
- aumentativo y diminutivo - cariñosazo, lejón
- adjetivos - molestoso
- colectivos - indiaje
- agrupaciones sintagmáticas
- gradaciones - más mejor

Pronombres
- ausencia
- uso etimológico la/lo/le
- frase "en lo de" = en casa de

Voseo
- voseo pronominal verbal - mixto marcado con el pronombre y las desinencias monoptongadas o diptongadas - vos tenés/tenéis
- voseo verbal desinencial sin el pronombre - tú tenés
- voseo pronominal sin desinencias verbales - vos tienes
- Finns skillnader om det är culto eller inte.
- Ibland finns tuteo.

Preposiciones
- omisión
- cambio
- queísmo

Usos verbales
- marca -ra
- cambios modales
- impersonales concertadas
- usos perifrásticos
- reflexivos
- diferencia entre indefinido/perfecto
- cambios acentuales
- formas arcaicas
- desapareción de vosotros sustituido por ustedes con 3a persona del plural