Förändrad livsstil

I början av veckan stånkade vi oss upp för de tre våningarna och när vi väl var uppe med matkassarna pustade vi lättat ut. Som att wow, där var dagens motion utförd. Samtidigt såg jag tyskarna glatt slänga på sig träningskläderna, ta vattenflaskan och sticka ut för att gymma/springa. Känslan som jag hade de tre gånger jag själv sprang i början av min tid här vällde över mig... och jag undrade: varför rör inte jag också på mig? Bara denna vecka har det blivit tre springturer. Jag har peppat mig själv med glada tankar och med bilden av en glad tjej som stoppar upp utanför huset efter en joggingrunda och då har jag också lyckats vara ute på min halvtimmesrunda.

En naturlig del är också att man vill ändra om sin kost. Dels för att man börjar röra på sig; men också för att man får en chock varje gång man ser sin ölmage. Japp, det jag har är väl om inte annat en ölkagge! Efter så många månader med mycket alkohol, massa pasta och vitt bröd kände jag att det faktiskt fick räcka. Och så kom jag att tänka på LCHF. Folk säger att det är gott, enkelt, mättande... och bra för vikten. Så jag bestämde mig för att prova. Pasta älskar jag, men här har jag nästan förätit mig på det, så det kan jag väl äta någon gång då och då! Det spanska vita brödet kan jag utan problem skippa. Det är så fruktansvärt äckligt och jag har bara köpt det för att det är enkelt att äta och jag är van vid att äta bröd.

Så de senaste dagarna har gått bra; kostmässigt och träningsmässigt. Vad händer då? BOOM. Jag blir sjuk. Förkyld som ett as, ont i kroppen och ett huvud som exploderar. Jag är varm i huvudet, medan alla andra säger att jag är varm utanpå. Redan igår undrade alla varför jag var så tyst och orkeslös... idag kom svaret. Jag är sjuk.

Jag som hade velat gå ut och springa idag igen så att jag börjar orka mer. Det vore nice att ha en bra grundkondition innan sommarvärmen slår på hårt och innan jag är i det svenska dåliga vädret där jag säkert inte kommer att ha lust att springa ute, men där jag får försöka hitta på något annat.

Jag som hade velat hålla min LCHF-kost. Jag åt en omelett (2 ägg, några kalkonskivor, en liten broccolibit, rödlök & creme fraiche) till frukost, men jag är redan hungrig. Helst av allt vill jag springa till gotteförrådet och äta upp det som är kvar av vad mamma skickade (inte mycket: ett paket kakor och en påse bilar). Fast vill jag äta upp det i ett svagt moment? Är det inte bättre att spara det?

Ni kan väl försöka hålla min motivation uppe? Peppa mig till att fortsätta förbättra konditionen? Plus jag vill gärna ha Katrin Zytomierskas bok om LCHF. Jag ska söka upp billigaste alternativet och se om jag ska köpa den.

Krya på mig till mig själv och heja heja, don't give upp!