Förebilder

Inspiration. Drömmar. Frihet. Det är tre av de vackraste svenska orden jag vet! Vad inspirerar mig? Vad drömmer jag om? Vad är frihet för mig? Det är frågor jag älskar att tänka på.

Vad inspirerar mig? Drivna goda människor och resor till nya platser. Vad drömmer jag om? Att få vara med människor jag tycker om på platser jag tycker om, att göra saker jag gillar och trivas med mig själv. Vad är frihet för mig? Att känna att världen ligger för mina fötter, att få göra medvetna val med mitt eget hjärta, att känna att jag kan prova på saker... och att känna att jag alltid har någon där för mig (som mamma - alla borde ha en mamma som min).

Jag ville egentligen inte skriva om detta, utan om mina förebilder. Vad är en förebild för mig? Någon som har egenskaper eller som gör saker som jag själv inspireras av. Jag har länge funderat på vilka som är mina förebilder. Ska jag nämna tre är alla kvinnliga och alla är svenska.

Carolina Gynning. Hon känns som frihet för mig. Lagom galen, drömmande... men tycks också ha funnit balans och bildat familj. Hon är fantastiskt cool! Jag är ledsen att hon aldrig var på sin utställning i Göteborg medan jag och Mari var där. Det hade varit lika kul att se henne som hennes tavlor! Och fortsätter hon måla och gör något som jag gillar så ska jag definitivt ha en av hennes litografier på min vägg. Läs hennes blogg här.

Blondinbella. Ung företagare som lever för att peppa andra tjejer. Dessutom unnar hon sig lyx! Önskar att jag kunde vara en idéspruta som henne. Att starta företag är coolt! Läs hennes blogg här.

Elaine Eksvärd. Bloggande retorikkonsult. Jag skulle gärna se en av hennes föreläsningar som heter "Snacka snyggt - konsten att få folk att lyssna". Hon verkar så snäll, klok och balanserad. Verkar tänka kloka saker, verkar motiverad och hjälper andra... och verkar inte slösa tid på energislukare. Hon skrev något klokt häromdagen om att hon inte lägger tid på att reparera dåliga relationer. Klokt, tycker jag. Läs hennes blogg här.

Jag drömmer också om att bli min egen förebild och på många sätt vågar jag tycka att jag är det. Jag är driven (jag pluggar och har jobbat sedan jag var femton år, alltså i sju år). Om jag drömmer om att göra någonting så gör jag det (flyttar till Spanien). Jag tycker förresten att det är ganska coolt att jag vågar plugga till spanska och engelskalärare (visst är det galet, men jag längtar lite till att börja med engelskan) för jag har ju inget av det som modersmål. Jag gör saker jag tycker är roliga, men jag vågar också stå på mig själv och säga nej. Sedan har jag saker jag kan jobba med jag också. Jag kan bli bättre på att städa, tänka mindre på mig själv och sluta tro att jag är världens mittpunkt och så kan jag bli modigare på att säga vad jag känner.

Nu gjorde Spanien mål (1-0) mot Kroatien och det är två minuter kvar. Istället för att sitta kvar i palaciot blir det nog en sväng på gatorna! Kan Cádiz festa tro? (Vill dock hem tidigt, vill bara se om de firar...)