onsdag 18 april 2012

Mi casa es su casa

Låg sömnlös i sängen igår när jag fick frågan: "Ska vi ut?". "Om någon fixar thé" var mitt dumma svar och såklart fick jag mitt thé. I köket satt en italienare med stooor backpackingväska och gitarr. Han hade kommit med en av killarna så jag tänkte att de var vänner. Historian var dock roligare än så.

Killen pluggar någon annanstans men har ingen lägenhet just nu, så på morgonen hade han åkt från Sevilla i riktning mot Cádiz utan biljett. Han hade tvingats hoppa av tåget flera gånger, men på kvällen var han framme. Eftersom han inte hade biljett kunde han inte passera, men då sprang han förbi med mina vänner. Det resulterade i en inbjudan till palatset.

Han följde med oss ut och tog med hela sin tunga packning. Nu är det lätt att tänka vilken sunkhippie vi släppte in, men det var faktiskt en söt och trevlig (men crazy, såklart!) kille. Låter det inte som en rolig film? Händer sådant i verkligheten liksom?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar