I lördags skulle Giulias kompis flyga hem från Sevilla, varpå vi tillsammans med de baskiska tjejerna passade på att dra till Sevilla. Sevilla är Spaniens fjärde största stad och huvudstaden i Andalusien. Varje byggnad, varje park, varje föremål i Sevilla är vackert utsmyckad och allt tycks ha en tanke bakom. Det är en av de vackraste städerna jag varit i, kanske den absolut vackraste.
Vi sprang omkring fram och tillbaka för att hitta flygplatsbussen, sedan satte vi oss vid ett turistigt (men billigt) café och åt. Hamburgare som vanligt när vi är på språng. Därefter gick vi runt. Tittade på katedralen, som är en av Europas största och där Colón (Columbus) sägs ligga begravd. Det är en väldigt vacker och mäktig katedral. Vi såg också lyxhotellet där Cameron Diaz och Tom Cruise bodde när de spelade in Knight and Day i Cádiz. Alltså vem åker 10 mil dagligen åt ett håll för att sova i Sevilla när man jobbar i vackra Cádiz? Snobberi på hög nivå. Tanken störde mig faktiskt. Vi gick runt längs shoppinggatan och längs smågator, sedan såg vi floden Guadalquivir.
På kvällen blev det lite kyligt, men vi satt ändå i en (lek)park i Alameda och hade förfest. En mini-botellón så att säga. Det var roligt, vi lekte massa lekar. 1-10 leken där 11 byter är en lek som jag vill köra med mina elever. (Ni ser, jag lär mig mer på fritiden än på universitetet!) Vi sprang också förbi en bar för att äta en empanada. Därefter drog vi mot Guadalquivir för att träffa en baskisk kille och hans hippiekompisar. Där tog festen slut för mig. Jag frös, hade inte alls roligt och sedan gick vi till en dålig klubb. Allt blir vad man gör det till, men just då såg jag ut som de sju svåra år som jag kände mig som.
Tyvärr var tågstationen stängd, så efter att ha käkat en kebab på gatan drog vi med taxi för att sova hos en kompis kompis. I efterhand kan jag säga att jag önskar att jag stått kvar i centrum och frusit på gatan. Vi var i Sevillas farligaste barrio (hmm.. är det sådär folk känner sig när de kommer till Bergsjön också? Det hoppas jag inte...). Skräp låg överallt, jag såg en råtta, husen var fallfärdiga, det fanns skåpbilar folk bodde i och alla såg smutsiga, äckliga och farliga ut. Inte blev det bättre av att lägenheten vi kom till var den smutsigaste jag någonsin gått in i.
På morgonen åkte jag och Giulia själva hemåt. På stationen åt vi mackor och tog kort i en fotoautomat. När vi kom hem till älskade Cádiz och bästa palaciot (som efter denna natten kändes renare än någonsin) vid sjutiden sprang vi in i duschen. Det blev ansiktsmask och scrub, hela rubbet för att känna att Sevilla-smutset var borta.
Nåväl... Alla som kan borde ta chansen att se Sevilla. Dock är det Spaniens varmaste stad och kom ihåg att den saknar hav, så jag skulle inte rekommendera någon att åka mellan maj-september om man inte vill dö av värme.
Tyvärr tog vi inte jättemånga bilder på vackra Sevilla, men som vanligt kommer de upp på Facebook snart.
ps. På onsdag åker den baskiska tjejen som är på besök hem. Det är snö i hennes by. Ni ser, mitten av april och det är snö även i Spanien. Deppa inte ihop om det snöar hos er i Göteborg också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar